Bristen på biogas i Stockholm, som SvD Näringsliv skrivit om vid flera tillfällen under veckan, kunde ha varit mindre idag med en större tillverkning av biogas. Ännu är det bara vattenreningsverken som börjat producera biogas, men det finns mycket mer att hämta på avfallssidan.

–Stockholm ligger tre år efter Göteborg och Malmö. Det gäller på många punkter. Politikerna har inte fått tummen ur, säger Anders Mathiasson, vd för Gasföreningen.

Samtidigt beklagar han den bristsituation som uppstått i‑Stockholm, men bedömer att situationen blir bättre efter årsskiftet när regionen får leveranser av en större mängd naturgas från Örebro.

Även Beatrice Torgnysson Klemme på organisationen Biogas Öst menar att det saknas politiska beslut. Hon varnar för att efterfrågan kommer att vara betydligt högre än produktionen om inte kraftfulla åtgärder sätts in.

–Kommunen bör införa en väl fungerande utsortering av matavfall från hushåll, restauranger och butiker och att detta material rötas till biogas. Politikerna måste också sätta tydliga och långsiktiga spelregler för biogas som fordonsbränsle, säger Beatrice Torgnysson Klemme.

Därtill anser hon att det vore bra med lokala gasledningsnät för att säkra distributionen och att man under en övergångsperiod får acceptera en naturgasinblandning fram tills dess att nya biogasanläggningar har kommit igång.

Beatrice Torgnysson Klemme konstaterar att biogasproduktionen kan sjudubblas under de kommande tio åren i Stockholms län.

Varje svensk slänger i genomsnitt 100 kilo matavfall per år. Det innebär att det i Stockholms stad, med 827000 invånare, finns enorma resurser att ta av.

Det mest effektiva sättet att producera biogas på är att samla upp biologiskt hushållsavfall – som potatisskal, gammal sallad och andra matrester som idag slängs i soporna – och mala det för att sedan röta massan till biogas. Detta görs idag i 133 kommuner i Sverige, vilka enligt branschorganisationen Avfall Sverige har infört separat insamling av matavfall.

I Stockholm har inte hushållen gjorts delaktiga i biogasproduktionen. Insamling av matavfall sker i liten skala och främst är det restauranger, storkök och butiker som bidrar. Totalt samlas 5,5 procent av matavfallet in, vilket är en relativt låg siffra. I‑Västerås med omnejd samlas runt 65 procent av matavfallet in för produktion av biogas.

–Ett problem är att vi inte samlar in tillräckligt med matavfall. Ett annat är att det saknas en anläggning som kan producera fordonsgas av insamlat matavfall, säger Jonas Hed, biogasexpert på Stockholms kommun.

Inte ens den lilla mängd matavfall från hushåll som samlas in, bland annat från Hammarby Sjöstad, går till biogasproduktion, utan blir kompost. Detta eftersom man ännu inte har byggt en så kallad förbehandlingsanläggning där det insamlade materialet kan behandlas.

Frågan om en sådan har varit på gång länge. Redan i januari 2006 var projekteringen för anläggningen klar och försök har drivits i Huddinge under några år.

I Västerås tillverkas biogas som används till bussarna i lokaltrafiken. Drygt 90 procent av hushållen i Västerås kommun och tolv andra kommuner i Västmanlands län samt Enköping och Heby kommun kan bidra till regionens biogasproduktion. Runt 65 procent av allt matavfall samlas in och blir biogas.

–Det fungerar jättebra och vi får en hög kvalitet på sorteringen och vi får in mer och mer material, säger Mikael Helmin, informationsansvarig på Vafab Miljö, som sköter avfallshanteringen.

Under mitten av 1990-talet togs de politiska beslut som krävdes för att starta matavfallsinsamling och biogasproduktion, och i början av 2001 var systemet utbyggt.

–Det är väldigt utbrett i alla verksamheter, restauranger, matbutiker och skolor och daghem.

Bönderna bidrar också till produktion genom att odla vall som också rötas, och i gengäld får de ut Kravmärkt biogödsel att strö på sina åkrar.

Varför bygger inte Stockholm de anläggningar som behövs?

–Det är ett för stort och riskabelt projekt som kostar mycket pengar. Det finns en lagändring som är på gång som kan öppna för privata aktörer, säger Ulla Hamilton (M), miljö- och trafikborgarråd.