Analys | Josefssons börsdrömmar
När Lars G Josefsson blickar ut över norra Europas energikarta är han en av de absolut tyngsta spelarna. Men till skillnad från konkurrenter som finländska Fortum och tyska EON är Vattenfall inte börsnoterat utan ett helstatligt bolag.
För statliga bolag gäller andra spelregler än för noterade. Här måste man slå vakt om alla medborgares intressen, inte bara utvalda aktieägares. Staten måste också – på gott och ont – vara ett föredöme när det gäller etik och försiktighet när det gäller exempelvis bonusar.
Gårdagens avslöjande i TV4 att Lars G Josefsson utreder en försäljning av det svenska elnätet är ytterligare ett tecken på att Vattenfalls ledning söker sig allt längre bort från det som uppfattas som bolagets traditionella kärnverksamhet.
Det finns en rad andra indikationer på att Josefssons högsta dröm är att kunna agera precis så självständigt som de andra vd:arna i börsklubben. Här är några:
• Jätteaffärerna. Vattenfall har med en rad storaffärer visat att man prioriterar tillväxt och att man i den jakten är berett att ta enorma risker. I våras avslöjade bolaget att man köper nederländska Nuon vilket kommer att kosta runt 100 miljarder kronor. I den senaste rapporten hade nettoskulderna ökat med hela 94 miljarder kronor till 157 miljarder kronor på bara ett kvartal.
• Miljöbråket. Genom att satsa på kolkraftverk i Tyskland och Polen har Vattenfall kommit på rejäl kollisionskurs med miljörörelsen. ”Vattenfall släpper nu ut dubbelt så mycket koldioxid som HELA Sverige”, är ett budskap som Greenpeace gång på gång trummar ut. Många i den svenska allmänheten har också svårt att få ihop att ett statligt bolag satsar på energiutvinning med så stora miljömässiga risker som brunkol.
• Statliga konfrontationerna. I somras föll Vattenfall i onåd med både de tyska och svenska regeringarna. Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som för några år sedan utsåg Lars G Josefsson till en av sina klimatrådgivare, gisslade Vattenfall offentligt för dålig säkerhet i samband med incidenter i två av bolagets kärnkraftverk utanför Hamburg.
– Ett företag som staten, och därmed egentligen svenska folket, äger ska vara ett positivt exempel för andra och där är vi inte ännu, sade näringsminister Maud Olofssons statssekreterare Ola Alterå i ett uttalande som visar att regeringen skarpt ville markera mot det egna bolaget.
• Ersättningsnivåerna. Vd Lars G Josefssons lön på 12 miljoner kronor för 2008 (plus 8 miljoner i pensionskostnader) var en ökning med 39 procent jämfört med 2007. Nivån indikerar att Vattenfall är i en klass för sig bland de statliga bolagen (vilket man också är omsättningsmässigt) och att man jämför sig med de största börsbolagen. Sedan 2005 får inte Vattenfalls högsta ledning några bonusar. För 2007 betalade man dock ut 81 miljoner i bonusar, även om merparten av detta gick till tyska dotterbolagschefer.
• Huvudkontoret. Förutom att Vattenfall beter sig exakt som ett börsbolag med investerarsektion på hemsidan och kvartalsvisa presskonferenser när rapporterna släpps, så har man också skaffat sig ett huvudkontor vid Stureplan. Ledningen lämnade de slitna lokalerna i Råcksta i västra Stockholm och flyttade i mitten på 2000-talet in på Sturegatan 10 där lyxhotellet Lydmar tidigare huserade. Flytten visar att Vattenfall dras till den så kallade marknaden i finanskvarteren.
Slutsatsen blir att Vattenfall alltmer sprungit i otakt med sin ägare, staten. Att börskomplexet har kunnat frodas beror naturligtvis också på att näringsministrar av olika politiska färg inte hållit särskilt hårt i kopplet utan varit ganska nöjda med de jättevinster som Lars G Josefsson kunnat leverera.
Så sent som förra året tillsatte staten en ny ordförande i Vattenfall då den rutinerade börsräven Lars Westerberg från Autoliv ersatte Dag Klackenberg, som har en mer statlig profil efter många år på UD.
Om regeringen vill tillåta att Vattenfall springer vidare i riktning mot att bli ett fullfjädrat börsbolag var den rekryteringen helt rätt. Om man däremot vill strama upp sin ägarstyrning av fritänkaren Josefsson och hans imperium kan den visa sig vara ett misstag.














Det finns 36 kommentarer på artikeln
Visar 1 till 3: