Efter ett rekordår ifjol för svensk vindkraft går det trögare i år. Den svaga kronan och bankernas stramare kreditgivning gör att det blir allt svårare att få ekonomin att gå ihop för aktörerna på marknaden.

Sverige har idag drygt 1 150 vindkraftverk men regeringens mål är att det ska finnas 6000 år 2020.

– De långsiktiga målen kommer man att klara eftersom vi har EU-krav på oss och annars får Sverige stå i skamvrån och betala straffavgifter. Men i år ser det halvkul ut på grund av finanskrisen, säger Gunnar Fredriksson, vice vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Sedan 2003 har Sverige haft ett elcertifikatsystem som ska påverka utbyggnaden av förnybar energi i positiv riktning (se fakta nedan). Men Svensk Vindenergi menar att systemet missgynnar vindkraftbolagen.

– Man måste snarast göra något åt det och stimulera marknaden så att det går att bygga mer vindkraft. Till exempel skulle man kunna göra om procentsatsen så att elbolagen måste köpa fler elcertifikat, säger Gunnar Fredriksson.

Energimyndigheten som tillsammans med Svenska Kraftnät har i uppdrag att driva elcertifikatssystemet anser att systemet fungerar bra.

– Genom att alla bolag som producerar förnybar energi säljer elcertifikaten på samma marknad missgynnar det inte konsumenterna. Påslaget på konsumenternas elräkningar blir inte så stor eftersom merkostnaden för förnybar elproduktion då blir så låg som möjligt, säger Gustav Ebenå, enhetschef för operativa styrmedel på Energimyndigheten.

Men för att kunna nå de högt uppsatta kraven om förnybar energi meddelade Näringsdepartementet under gårdagen att regeringen har gett i uppdrag till Energimyndigheten att se över systemet.

Regeringen anser att frågan om ett högsta pris per elcertifikat bör övervägas så att inte elkonsumenterna drabbas.

På motsvarande sätt bör även frågan om ett lägsta pris diskuteras för att kunna garantera investerare intäkter utifall elcertifikatpriset skulle sjunka kraftigt.

–Systemet är ett kostnadseffektivt sätt att nå målet år 2016 då den förnybara energin ska stå för 17 terrawattimmar. Men i och med att vi i juni beslutade om att höja nivån till 25 terrawattimmar år 2020 krävs att man anpassar systemet, säger Ola Alterå, statssekreterare på Näringsdepartementet.

Vindkraftbolaget Eolus Vind har hittills etablerat 200 av de drygt 1150 vindkraftverk som finns i Sverige. De flesta har sålts vidare men 19 stycken drivs direkt av bolaget. Fram till 2011 vill Eolus Vind etablera 150 nya verk. Men den svaga kronan och bankernas kreditåtstramningar gör planeringen oviss.

– Oavsett vem man än handlar av måste man köpa verken i euro. Och kronkursen är betydligt svagare i år vilket gör det svårt för nya projekt. Som tur är har vi kommit långt i våra projekt så vi har både gjort valutasäkringar och inköp, säger vice vd Per Witalisson.

Eolus Vind för ständiga förhandlingar med banker om finansiering men än så länge har inget av projekten stupat. Däremot gör bolaget omprioriteringar och skjuter på de projekt som inte kommer att ge lika hög lönsamhet.

– Allt handlar om att det har varit en otrolig expansion de senaste två åren. När branschen kommer ned på en mer normal tillväxtnivå kommer vi att få se ett stort stålbad, säger Per Witalisson.

För vindkraftbolagen är elcertifikaten en nödvändighet. Per Witalisson ger ett exempel: av totalintäkten för en kilowattimma på 70 öre står elpriset för 40 öre medan 30 öre kommer från elcertifikat. Men om elkonsumtionen går ned i samhället minskar efterfrågan på elcertifikat vilket kan påverka priset negativt.

– Vad vi önskar oss nu är ett lägsta pris på elcertifikaten. Det skulle gynna investeringsviljan, säger han.