"De ville gärna ha en bygdepeng"

2010-08-09 | Publicerad 16:11  |  Uppdaterad 2010-08-11, 13:49

Det går inte att ta strid med kommunerna, då skulle det vara kört när det gäller att få möjligheten att bygga. Det uppger flera vindkraftsföretag som E24 varit i kontakt med. Och kravet på ersättning kan uttryckas på olika sätt.

Thomas Linnard, vd för Rabbalshede kraft.

Thomas Linnard, vd för Rabbalshede kraft.

Alla kommuner är inte lika raka i sitt budskap att företagen måste betala för att ett vindkraftsbygge ska bli godkänt. I de flesta fall handlar det om subtila antydningar i kontakterna mellan kommunerna och vindkraftsbyggarna.

Härjedalens kommun sade i början på sommaren nej till företaget Rabbalshede krafts planer på vindkraftverk i Lillhärdal. Då hade Rabbalshede kraft arbetat med projektet i ett antal år och lagt ner åtskilliga miljoner kronor på förberedelsearbeten. Bolaget har även sedan vintern en anställd på plats.

– Kommunen har varit positiv till vindbruk i det här området, säger Thomas Linnard, vd för Rabbalshede kraft.

Han säger att han märkt att kommuner generellt har blivit mer känsliga för folkliga opinioner när det gäller att säga ja till vindkraft.

Just när det gäller beslutet om Lillhärdal hänvisade Härjedalens kommun till att det var det som fällde avgörandet.

– Vi har avspeglat folkopinionen och beaktat det här med lokal demokrati, sade kommunalrådet Gottfrid Jonsson till Länstidningen i Östersund.

Thomas Linnard säger att man fått höra att ”det skulle vara bra med en bygdepeng”, en ersättning till bygden för att företaget etablerar vindkraft.

– Det har inte varit en fråga om ”att gör ni inte det här så får ni inte det andra”. Det tror jag man har varit försiktig med att säga.

Han säger att Rabbalshede kraft inte har några problem med att gynna och stötta bygden som de bygger i.

– Men det beror på hur man gör det. Vi gör det gärna genom att skapa arbetstillfällen under byggnationen och under 20-25 års drift i form av driftspersonal.

Att ge pengar direkt till kommunen är honom helt främmande. Dock skulle han kunna tänka sig att ge pengar till olika ändamål i bygden så att medlen kommer direkt till kommuninvånarna.

Men även om det är mest vanligt att kommunerna lindar in kravet på ersättning så säger andra rakt ut vad det handlar om. Exempelvis skriver Arvidsjaurs kommun i dokumentet ”Vindkraftsutredning för Arvidsjaurs kommun, tillägg till översiktsplan, samrådshandling” följande:

”Som kompensation för att tillstyrka en utbyggnad vindkraften inom sina gränser kommer Arvidsjaurs kommun därför att ställa villkor på att exploatörerna avsätter medel till kommunen. Nivåerna för dessa medel är i nuläget inte fastlagda.”

Detta gäller för markområden som kommunen lyft fram som lämpliga för att bygga vindkraftverk på.

Arvidsjaurs kommun poängterar dessutom att bara för att ett område har pekats ut som prioriterat för vindraftsutbyggnad så ska inte det tolkas som att kommunen gett sitt medgivande.

Även Arjeplogs kommun går rakt på sak och förklarar att bolagen måste öppna plånboken om vindkraftsplanerna ska bli verklighet. På sidan 11 i ”Vindkraftsutredning för Arjeplogs kommun, tillägg till översiktsplan, samrådshandling”, från den 2 februari i år har man en formulering som är nästan identisk med den som finns i dokumentet från Arvidsjaur.

Robert Sennerdal

08 - 725 98 00

Följ E24 på Twitter eller Facebook

Kommentera artikeln

Det finns 10 kommentarer på artikeln

Visar 1 till 3:

 En annan lösning...

Inlagd av: Poi Ran2010-08-11 02:08

Om man inte tycker om privata alternativ så kan väl kommunen själva bygga ut vindkraften för att sedan sälja el - förhoppningsvis med vinst. Hur som helst ska inte kommunens medborgare känna sig i tacksamhetsskuld för att en vindsnurra genererar något enstaka arbete.

 Enkel lösning på "bygdepengen"

Inlagd av: Poi Ran2010-08-11 02:05

Det enklaste är såklart att kommunen hyr ut mark som vindkraftföretag sedan får buda på för att få ett, tja, 25-årskontrakt. Eller vad som nu är rimlig tid. Marknadsmässigt och bra. Modellen är inte speciellt ovanlig vad gäller andra verksamheter.

 IKEA hade samma problem i USSR

Inlagd av: Harley2010-08-11 01:06

Där krävdes det också mutor för att koppla in sig på elnätet, dom skaffade elgeneratorer istället...
Faan, LÄS PÅ NORRLÄNNINGAR,,, med opositionen så får NI STÄLLA ERA SKOTRAR FÖR BRÄNSLET SKALL HÖJAS SÅ MYCKET ATT ALLA SKALL TVINGAS ATT ÅKA KOLLEKTIVT, FÖR MILJÖN skull ALLTSÅ...
Bidrag är bidrag och INTE lön..
Bidrag är resultatet av skatten från den privata sektorn i Sverige för den offantliga sektorn är redan SKATTEFINANSIERAD...

UTBILDA ER SÅ ATT NI FÖRSTÅR....

Bonndrängen

Sidor:   « 1 2 3 4 »

För tillfället kan kommentarer inte lämnas.

Fler nyheter på E24 E24-Startsida