Det skulle bli så bra. En av Kinas tio främsta entreprenörer hade valt att satsa i Överkalix kommun. Ett industrihus på 2400 kvadratmeter var planen.

Myggmedelsmiljardären Li Jingchun skulle öppna en fabrik för att sälja en ny sorts myggmedel för den svenska och europeiska marknaden, berättar Leif Nilsson, kommunalråd i Överkalix. Sen skulle det bli pappersmuggar, tandborstar och strumpor. Nya bolag bildades med olika del-ägare och vem som ägde vad vet inte kommunalrådet.

Men två av bolagen har gått i konkurs och av de storslagna planerna blev det till slut ingenting. De efterlängtade arbetstillfällena uteblev och kommunen har drygt 300000 kronor i obetalda hyresavgifter. Det är inte pengarna som gör ont.

–Det stora är besvikelsen som uppstår när någon kommer hit och satsar och sedan blir det ingenting, säger Leif Nilsson som själv var med när det första spadtaget togs i november 2002.

Leif Nilsson pratar om kulturella skillnader, bristande kunskaper i kommunen och onödiga missförstånd. Men han har inte tappat tron på det internationella mötet.

–Vi har varit blåögda och vi har lärt oss en massa. Nästa gång vet vi mer.

Han tar på sig en del av ansvaret men är besviken på Invest in Sweden Agency, ISA, och generalkonsuln i Shanghai som företräder ISA i Kina. Han tycker att de har gått i god för den kinesiske entreprenören.

–Vi träffades när vi var på studiebesök. De lovordade honom och sa att han var en av Kinas mest framgångsrika entreprenörer. Vi upplevde att vi hade haft en otrolig tur.

Men ISA:s roll är att locka utländska företag att investera i Sverige. Att också granska dem ligger utanför myndighetens ansvar, förklarar ISA:s kommunikationsdirektör Annika Rembe.

–Vi kan aldrig garantera att en transaktion blir framgångsrik, säger hon och påpekar att det är kommunens eget ansvar att agera på affärsmässiga grunder.

Hon förstår samtidigt att kommuner kan uppleva ett möte i Kina med svenska myndigheter inblandade som en garanti. Hon påpekar också att kinesiska företag inte har så stor erfarenhet av att etablera sig utomlands. ISA försöker därför informera företagen om vilka regler som gäller i Sverige.

–Men det är den enskilde investerarens ansvar att följa svensk lagstiftning och anpassa sig till den svenska affärskulturen, påpekar hon.

ISA har sedan 2001 medverkat till 96 stycken kinesiska investeringar i Sverige. Över hälften har kommit under förra året och hittills i år. Endast två av dessa är större privata kinesiska investeringar.

Li Jingchun är en av dessa. Han har del i två nedlagda projekt. Ett i Överkalix och ett i Tanumshede i Bohuslän. Han är också delägare i ett bolag som driver hotell och bygger konferensanläggningen Dragon Gate i Älvkarleby.

Vid Dragon Gate har arbetsmiljöinspektör Lars Nordström varit många gånger. I 35 år har han arbetat som inspektör och han har aldrig tidigare varit med om att myndighetens beslut inte respekterats.

–De bröt upp sigillet till en bygghiss och använde den ändå. Det var livsfarligt.

Den andre kinesiske entreprenören är Luo Jinxing som ansvarar för Fanerdunkoncernens satsning strax norr om Kalmar. Bägges investeringar har kantats av medial uppmärksamhet. Inte alltid av det positiva slaget. Löften om uppehållstillstånd, löner, arbetstider och realismen i projekten ifrågasatts.

Hans Jansson, professor i internationellt företagande vid Handelshögskolan i Kalmar, tycker inte att det är så konstigt att det inte alltid går som på räls.

–De här företagen är pionjärer. De är ju här och plöjer upp mark för andra, säger han.

Han vet att fler kinesiska entreprenörer spanar på Sverige och övriga Europa. Därför är det viktigt att det går bra för dem som redan är här. Sverige kan annars få dåligt rykte och förlora investeringar till andra länder. Därför anser han att en myndighet som ISA skulle ta större ansvar även för vad som händer med investeringarna i Sverige.

Även om den senaste veckan har handlat mest om finansiella problem, outbetalda löner och krympta planer för Fanerdun, är istället dåliga flygförbindelser till och från Kalmar det som Hans Jansson ser som det största hotet mot Fanerduns grossistmarknad och utställningsanläggning.

Enligt fackförbundet Byggnads i Kalmar har de kinesiska arbetarna inte fått lön i november. Det rör sig om 130 personer och närmare 3,5 miljoner kronor. Fanerduns vd Bei Bergfeldt har i en intervju i Smålandsnytt sagt att arbetarna inte fått lön på tre månader.

Företaget förklarar de uteblivna lönerna med att de har problem med att få alla tillstånd som krävs för att föra ut pengar från Kina. Kommunikationsdirektör Annika Rembe på ISA bekräftar att de hjälper till i Kina.

Det rapporteras även om få utställare och få kunder hos grossistmarknaden. Och det planerade logistikcentrumet väster om Kalmar har krympt. I veckan meddelades att Fanerdun bara vill ha hälften av den reserverade ytan.

SvD Näringsliv har förgäves sökt företrädare för Fanerdun i Sverige för en kommentar.

Kommunen i Kalmar har satsat stort på projektet. Mest prestige, påpekar näringslivschefen Thomas Davidsson . Men också tre miljoner kronor, tillsammans med Regionförbundet, på marknadsföring och två personer på deltid.

Han väljer sina ord med omsorg.

–Det är klart att vi alla är människor och man påverkas av debatten. Men min uppfattning är att det näringsliv som jag träffar i huvudsak fortfarande är positiva. Jag vill inte uttala mig om medborgarna, säger han.

Arbetarna har inte fått betalt på tre månader. Är du inte orolig att det kan betyda att koncernen inte har så starka finansiella muskler?

–Jag har ingen kommentar till det. Men vi i kommunen har tydligt talat om för Fanerdun att de ska reda ut det här med lönerna omedelbart.

Men om det skulle visa sig att pengarna inte finns. Vad händer då?

–Då får vi diskutera det den dagen.