Under ett halvår har försäljningen varit dämpad i svensk detaljhandel. Julhandeln blev en besvikelse för köpmännen och januari månad var blek. Men gårdagens siffra från SCB över försäljningen i februari överraskade.

Dagskassorna har svällt rejält under årets andra månad i både sällanköpshandeln och daglig­varuhandeln. Delvis beror det på att februari innehöll en extra dag – skottdagen – som dessutom var fredag efter lön.

Dessutom har priserna höjts inom livsmedelshandeln. Mätt i löpande priser steg försäljningen med nästan 11 procent under februari vilket är en av de starkaste månadsökningarna sedan SCB började mätningarna 1990.

”En sviktande global ekonomi med allt tätare signaler om en ­avsvalnande svensk konjunktur tycks inte påverka hushållens konsumtionslust”, skriver HUI (Handelns Utredningsinstitut) i en kommentar. Och låter genuint förvånadt.

För även när hänsyn tas till inflationen (som ligger kring höga 3 procent) och till den extra dagen blir ökningen i februari 4,6 procent i detaljhandeln. ”Fortfarande stark tillväxttakt” skriver HUI.

Svenska hushåll har kvar köplusten. Trots att undersökningar visar att de blivit mer pessimistiska till Sveriges ekonomi.

Den finansiella oron och de ekonomiska problemen i USA, som smittar av sig på Europa och Sverige, har varit en följetong i svenska konjunkturprognoser. Rubrikerna har varit mörka om lägre tillväxt och stora problem på finansmarknaden.

Men svenska folket har känt på plånboken, efter att ha tagit del av medierapporteringen, och funnit att läget är gott. Sysselsättningen har ökat i rekordtakt – förra året med fler än 100000 personer.

Fler personer tjänar alltså egna pengar istället för att kvittera ut bidrag eller har fått bättre betalda jobb. Lönerna har stigit och skatterna sänkts. Det bidrog till att disponibla inkomsten (vad som finns kvar efter skatter och bidrag) steg med över 5 procent förra året vilket är en sällsynt hög siffra.

Men hushållen konsumerade inte upp allt som rann in i plån­boken. Sparandet ökade och konsumtionen kunde trots det ligga kvar på hög nivå (ökningstakt på drygt 3 procent).

Många bedömare – senast i veckan SBAB – tror att svenskarna fortsätter konsumera i god takt även i år. Trots att Riksbankens räntehöjningar och stigande inflation gröper ur lönehöjningar och köpkraft.

Hushållen minskar sitt sparande för att hålla uppe konsumtionen 2008. Nästa år räknar prognosmakarna med ökad tillväxt och att regeringen – inför valet 2010 –bjuder på valfläsk i form av skattesänkningar och höjda bidrag. Då kan hushållen åter öka sitt sparande och ändå hålla kvar en god konsumtionsnivå.

Hushållen använder sparandet som en utjämnande kraft – sparar extra när det går riktigt bra och använder en del av besparingarna när inkomsterna inte växer lika snabbt. På så sätt hålls konsumtionen uppe, till fromma för ­landets handlare.

Kanske är det så att den globala konjunkturen är starkare än många trott. I torsdags kom statistik som visar att överskottet i utrikesaffärerna med varor var det största under någon februarimånad.

Det skulle bädda för fortsatt stark arbetsmarknad, fetare svenska plånböcker och bra fart på shoppingen.