Särskilt i Storstockholm har befolkningen handlat så det knakat under 2000-talet. Visst gav it-krisen en liten dipp, men det var ändå en relativt begränsad effekt på konsumtionen.

I takt med att det varit ytterst god jordmån för detaljhandeln har fastighetsägare förädlat och filat på sina befintliga köpcentra och gallerior. I styrelserummen har dessutom beslut fattats om att bygga nya.

Enligt Handelns Utredningsinstitut kommer Stockholmsområdet att få 900000 kvadratmeter ytterligare handelsyta bara inom den kommande fyraårsperioden, om alla planer går i lås.

Charlotte Strömberg, Nordenchef för fastighetskonsulten Jones Lang LaSalle, är skeptisk till att så mycket byggs.

–Det är en betydande ökning av stocken. Nu är det förstås inte säkert att de här planerna kommer att slutföras till punkt och pricka. Jag förutsätter att ägarna fattar besluten allt eftersom beroende på konjunkturutvecklingen, säger hon till SvD Näringsliv.

Charlotte Strömberg tror att särskilt de anläggningar som inte satsat på förändringar kan få det svårt.

–Kännetecknande för köpcentra är att konkurrensen aldrig står still. Pressen kommer därför att öka på de anläggningar som inte förmått uppdatera sig. Köpcentra är till mångt och mycket en upplevelseindustri. Upplever man inget nytt när man handlar hittar man något annat köpcentrum och provar det istället.

En annan risk är förtätningen av köpcentra, att de hamnar nära varandra geografiskt. Konkurrensen blir därmed stenhård på ett litet område. För Storstockholms del kommer denna förtätning att märkas i synnerhet i de norra delarna.

Shoppingcentrat Mall of Scandinavia i Solna, klart om fyra år, blir en gigant med sina 100000 kvadratmeter yta. Till det ska läggas de planer på expansion som gäller för flera befintliga köpcentrum, exempelvis Stinsen köpcentrum i Sollentuna, Sollentuna centrum, Solna centrum, Täby centrum och handelsplatsen Rosenkälla i Åkersberga.

–Det är orimligt mycket som ska byggas. Och det är inte rimligt att så mycket verkligen blir byggt. Det vet man av tidigare erfarenhet att långt ifrån allt som planeras verkligen genomförs, säger Fredrik Kolterjahn, som är den analytiker på Handelns utredningsinstitut som löpande följer utvecklingen för landets konsumtionstempel.

Inte bara i Stockholmsområdet har det skett en ökning av antalet köpcentra under senare år. Det gäller hela landet. Men just huvudstadsregionen brukar ta ut svängarna mer vid konjunkturväxlingar och det är därför här som köpcentra löper störst risk att påverkas negativt om det blir sämre tider.

–Tuffast framöver får nog de köpcentrum som satsat på volymhandel med butiker som säljer järn- och byggvaror, hemelektronik och möbler. Det är branscher som varit gynnade av en låg ränta, säger Fredrik Kolterjahn.

Starkast försäljningsutveckling under fjolåret hade Heron city vid Kungens Kurva, söder om Stockholm. Flera stora, nya butiker förklarar ökningen med 71 procent (se faktaruta).

Bland de handelsplatser som fick det tuffare under 2007, den senaste period där det finns statistik, finns Gallerian på Hamngatan. Tillväxten jämfört med året innan blev blygsamma 2 procent. Det kan tyckas märkligt eftersom Gallerian, som ägs av AMF Pension, åren dessförinnan då en upprustning pågick klarade sig väl.