Så här gick det till när Ikea blev blåst på pengarna och såg sin vinst i Ryssland för 2008 försvinna.

Affären, som handlar om hyra av dieselgeneratorer och priset på dieselolja, började redan 2000 när Ikea skulle inviga sitt första varuhus i Moskva.

44 dagar före den officiella invigningen blev Ikea kontaktat av elbolaget Mosenergo, som då hade monopol på elleveranserna. En representant för Mosenergo ville ha mutor för att fortsätta leverera el.

Men Ikea försvarade sitt rykte att inte betala mutor och löste elfrågan på egen hand. Företaget lyckades på kort tid hyra två stora dieselgeneratorer och därigenom klara sig utan hjälp av Mosenergo.

Några dagar före den högtidliga invigningen backade Mosenergo och slog på elen. Ikea tackade och tog emot och företaget gick dessutom stärkt ur en konflikt som var på väg att hindra ett historiskt öppnande.

Ikea hade på ett kreativt sätt undgått att hamna i den i Ryssland så vanliga korruptionshärvan. Taktiken med egna dieselgeneratorer som reservalternativ har använts i samband med byggandet av flera andra megacenter och möbelhus.

Men Ikea visade sig ha ett ännu större, och avsevärt dyrare, problem framför sig. Den nu aktuella skandalen handlar om Ikeas megacenter i S:t Petersburg. 2006 undertecknades ett stand by-kontrakt för hyra av dieselgeneratorer mellan Ikeas regionchef Per Kaufmann och företaget ICM.

ICM styrs och, i praktiken, ägs av ryssen Konstantin Ponomarev och finländaren Harri Heikkilä – två män med tvivelaktigt rykte i Moskvas affärsliv. Ikea hävdar att Jurij Volkov, som arbetade för Ikea fram till mars 2007, var mutad av Heikkilä och Ponomarev för att stödja kontraktet och få Ikea att underteckna det.

Hyran för dieselgeneratorerna var mycket dyr och priset på dieseln ungefär tre gånger så hög som dagspriset. Men för Ikea var det ett reservalternativ, som förhoppningsvis inte skulle utnyttjas särskilt ofta. Dessutom hade Volkov förordat kontraktet och den finska ”fasaden” på ICM gjorde också att Ikea sänkte garden.

Mycket tyder dock på att Heikkilä och Ponomarev lyckades övertala (möjligen med hjälp av höga mutbelopp) Lenenergo att inte ge Ikea någon el över huvud taget. Och det betydde att Ikea tvingades använda sina dieselgeneratorer dygnet om – med en taxameter som tickade snabbt.

Ikea har officiellt talat om att korruptionsskandalen i S:t Petersburg under två år kostat företaget omkring en och en halv miljard kronor. Christer Thordson, företagets internationella chef i rättsliga frågor, vill i ett telefonsamtal med SvD inte kommentera affären ”eftersom det är en pågående rättslig process”. Men han står för det han sade till New York Times den 12 september:

– Vi har mött något som går utanför de ramar vi är vana att arbeta inom, jag har aldrig varit med om något liknande, sade Christer Thordson, som också är styrelseledamot i Ikea.

När Ikea i våras bröt kontraktet med IMC hänvisade man till att det varit korruption inblandad vid undertecknandet. Konstantin Ponomarev kontrade omedelbart med att stämma Ikea för kontraktsbrott och fallet gick till domstol där det kom en för Ikea ny obehaglig överraskning.

Ikea var tvunget att disponera 5 miljoner euro i händelse att företaget förlorade målet. Mycket snabbt avfärdade den lokala domstolen Ikeas korruptionsanklagelser och dömde ut 50 miljoner i böter.

Pengarna drogs från den svenska möbeljättens konto i Citibank innan överklagandet hade behandlats och trots att Ikea redan avsatt pengar på ett dispositionskonto.

– Jag kan bara misstänka att det skett tvivelaktiga saker bakom kulisserna, kommenterade Christer Thordson.

En internationell affärsman i Moskva, som med hänvisning till sin egen säkerhet vill vara anonym, uttrycker stark sympati för Ikea.

– Ikea är totalt lurat och har ingenstans att gå. Ponomarev har antagligen fler idéer om hur han ska kunna skinna Ikea på än mer pengar. Detta är en mardröm för Ikea, säger affärsmannen.