–Förra året gick inget vidare. Vi gjorde en förlust på 75 miljoner kronor, berättar Tony Johansson, vd för Diplom Is Sverige.
Per Stenström, styrelseordförande i Sia Glass är inte heller nöjd.
–23000 kronor blev vinsten. Vi omsatte 240 miljoner så det är klart att det inte är så bra.
I det perspektivet presterade Lejonet & Björnen i Göteborg ändå lite bättre även om de inte heller var i närheten av något som kan kallas god lönsamhet. Ett par hundra tusen i vinst blev resultatet på en omsättning på 23 miljoner kronor, berättar vd:n Susanne Gustafsson. Det ger en vinstmarginal på under 1 procent. Då verkar ändå Lejonet & Björnen inom det segment som går allra bäst i glassbranschen just nu – super premium – lyxglass på vanlig svenska.
Österhagen då?
–Nej, nån vinst blev det inte förra året. Vi måste nog bli bättre affärsmän, säger Inger Hersby och sneglar på Stig Ernbro. Vi sålde glass för drygt en miljon men det var höga kostnader också.
Branschjätten GB tjänar däremot pengar på sin glass även om de är hemlighetsfulla kring siffrorna. Framför allt Lakritspucken, 88:an, Cornetto och de andra så kallade styckglasserna går bra. Branschen skiljer på styckglass och hushållsglass, glass i halvliterspaket eller större.
GB chefen Alexander Throne-Holst dyker upp till intervjun på centralstationen i Stockholm med en stor GB-clown under armen.
–Så vi inte missar varandra, säger han leende och överlämnar clownen.
–Det är inom impulssektorn, alltså styckglasserna, vi tjänar mest med pengar. Det är också där vi är störst med en marknadsandel på cirka 70 procent. Hushållsglassen är inte lika lönsam, säger Alexander Throne-Holst, som har titeln försäljningschef GB Sverige.
GB ingår sedan 1996 i den internationella livsmedelskoncernen Unilever med Michael Treschow som ordförande. Några exakta resultat för den svenska glassmarknaden lämnar företaget inte. Men företaget säljer glass för över 2 miljarder kronor varje år.
Vad beror då glasskrisen på? Alexander Throne-Holst ser flera förklaringar.
–Glassindustrin konkurrerar med massa produkter som för 10–15 år sedan inte fanns i butikerna på det sätt de gör idag. Det kan handla om nybakade kanelbullar, lyxig choklad och drickyougurt. Allt det där är alternativ till att köpa en glasstrut.
Dessutom har höjda råvarupriser tvingat glassindustrin att höja sina priser med 20 procent, det skedde i januari i år. Ett glasspaket har i snitt blivit 3 kronor dyrare, en glasspinne 2 kronor dyrare. Det är dåliga nyheter för branschen.
Men egentligen borde glasspriserna upp ännu mer, om man tolkar branschföreträdarna rätt. De suktar efter en anständig vinst.
–Jag tror vi överdriver prisets betydelse ibland. Många av våra kunder är trogna och kommer köpa Sia-glass även om det blir lite dyrare, säger Per Stenström, på Sia Glass.
–Någon gång under 1970-talet förstördes glassmarknaden. Då lärde man svenskarna att glass inte skulle kosta något när man sålde billig industriglass. Tyvärr lever den inställningen lite kvar, säger Susanne Gustafsson, Lejonet & Björnen.
Och så var det det här med innehållet. Trenden inom hela livsmedelsindustrin är tydlig. Det är äkta råvaror som gäller. Tillsatser och konstiga fettsyror får konsumenterna på dåligt humör.
GB-klassikern 88:an är ett exempel på en glass med många tillsatser.
Grädde och ägg ingår inte i 88:an. Däremot innehåller den skummjölkspulver, vasselpulver, emulgeringsmedel och en räcka andra tillsatser.
–Men jag är stolt över våra glassar deklarerar Alexander Throne-Holst efter att ha läst igenom 88:ans innehållsdeklaration.
Stoltheten till trots verkar Alexander Throne-Holst och GB har tagit intryck av tillsatsdebatten.
–Vi tar naturligtvis konsumenternas oro på allvar. Vi har därför beslutat oss för att inleda ett projekt där vi inom ett par år ska ha tagit bort alla artificiella tillsatser i våra GB-produkter, säger Alexander Throne-Holst.
Stig Ernbro i Hjo får kanske konkurrens. Men inte av GB, industritillverkningen kommer ändå att tvinga de stora glasstillverkarna att ha ingredienser som Stig Ernbro aldrig skulle hälla i sin glass, även om det inte definieras som artificiella ingredienser.
Stig Ernbro inser att han ligger rätt i tiden.
–Det är klart vi är lite sugna på att expandera. Jag är 63 år men är verkligen inte livstrött, säger den nydiplomerade glassmästaren och skrattar.
–Vi kan dubbla produktionen utan att göra några investeringar. Vi får väl se, säger han och trycker igång glassmaskinen.
Pressade glasstillverkare suktar efter vinstkronor
2008-07-27 | Publicerad 09:03 | Uppdaterad 09:10
Problemen handlar om tillväxten. Den svenska glasskonsumtionen har legat konstant de senaste åren. Den har till och med minskat något. Utan tillväxt blir det svårt att få upp vinsten. Det är därför inte särskilt överraskande att resultatet ser ut som det gör hos många svenska glasstillverkare.
Fakta
Gott om tillsatser i svenska favoriter
Lakritspuck (GB): Skummjölk, socker, vegetabiliskt fett, glukos-fruktossirap, skummjölkspulver, glukossirap, lakritspulver, emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, sojalecitin), ammoniumklorid, stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, karragenan), färgämne (vegetabiliskt kol), grädde, arom, salt.
Storstrut (Diplom is): Skummjölk, grädde 22,8%, kex, vetemjöl, socker, vegetabiliskt fett, emulgeringsmedel (sojalecitin), salt, kakaoöverdrag glukossirap, vegetabiliskt fett, vasslepulver, kakao, vegetabiliskt emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av fettsyror, sojalecitin), arom, stabiliseringmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl, karragenan).
Päron, Sia Gräddglass: Mjölk, grädde, päronsylt (bl a. päron (5%), syra (citronsyra, trikalciumcitrat, konserveringsmedel (kaliumsorbat), färgämne, klorofyll-kopparkomplex, kurkumin),socker, glukossirap, vasslepulver, druvsocker, emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av veg. fettsyror), färgämne (betakaroten, patentblått), arom, stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl, pektin).
Tahitivanilj, Olof Viktors: Grädde, mjölk, socker, äggula, honung, tahitivanilj
Vaniljglass Österhagen Glass: Vispgrädde,socker, äggula, äkta vanilj
Ekoglass går bättre och bättre
Försäljningen av EKO-glass har tagit fart i år. Sia Glass har sedan förra året ökat sin försäljning av KRAV-märkt glass med 340 procent. Efterfrågan på ekologisk mat har stadigt ökat bland svenska konsumenter. Men KRAV-märkt glass har tidigare inte varit någon storsäljare. Tills i år.
Det säljs alltså mer än tre gånger så mycket EKO-glass i år som föregående år. Även om man gick från då relativt modesta nivåer handlar det ändå om ett klart trendbrott.
– 170 000 människor har burit hem en bytta med ekologisk glass i år, det ger ju en indikation på att något har hänt, säger Rolf Frid, vd för Sia Glass.
Hittills har Sia tagit fram fyra KRAV-märkta produkter: Sorbet Hallon samt tre gräddglassar: Vanilj, blåbär och choklad. Fler smaker är på gång.
