De svenska dagligvarubutikerna har tagit betalt för kassarna sedan 1970-talet och då var målet att minska konsumtionen. Det gjorde den också först men har på senare år ökat igen.

Axfood, med kedjorna Hemköp och Willys, säljer 120 miljoner kassar om året, varav merparten är i plast. En normal bärkasse i plast kostar 35 öre exklusive moms i inköp. Detta leder till att butiken tjänar runt 85 öre sedan momsen är borträknad om man tar 1:50 kronor av kunden.

De skyhöga marginalerna på plastkassar försvaras av kedjorna som hänvisar till att marginalerna är pressade på mycket annat. Dessutom hävdar de att konsumtionen av kassar dämpas när man tar betalt för dem, vilket är bra för miljön.

–Det har funnits kritik över att vi lade på så mycket, men man kan också säga att vi styr folk att kanske välja alternativ som är mer miljövänliga, säger Ingmar Kroon, presschef på Axfood.

Men samtidigt håller kedjorna på att ta fram alternativ till den traditionella plastkassen som görs av fossila råvaror. Coop, som gärna betonar sin miljöprofil, håller på att ta fram en ”biokasse”, som baseras på majs i stället för oljeprodukter. Kassen är därmed helt nedbrytbar.

–Vi har i många år haft Änglamarkspåsar i tyg som togs fram när vi lanserade Änglamark för snart 20 år sedan. Det är ett komplement, men vi kommer ju inte att ta bort plastpåsarna som det ser ut idag, säger Magnus Frisk, informationschef på Coop Sverige.TT