Det är roligare att ha gott om pengar när vi närmar oss jul än att titta ner i en tom plånbok.

Det är bättre att ha ett tjänstemannajobb i Stockholm än att skruva ihop bilar i Trollhättan eller Ericssonprylar i Gävle.

Även om arbetslösheten rusat uppåt har fortfarande 90 procent ett jobb att gå till. Löneökningar, lågt ränteläge och sänkta skatter ökar hushållens inkomster.

Trots en av de svåraste finansiella kriserna under senaste seklet kopplat till en djup lågkonjunktur ökar hushållens disponibla inkomster varje år. Disponibel inkomst betyder vad som faktiskt finns kvar efter skatter och bidrag.

I år växer den disponibla inkomsten med 3,4 procent vilket motsvarar drygt 50 miljarder kronor. De närmaste åren beräknas inkomsten också öka men i mer blygsam skala.

Nu är inte folk dumma. De har ökat sitt sparande rejält under det senaste året. Men hushållen har råd att både spara och konsumera.

Speciellt när tecknen blir flera på att botten har passerats, i‑veckan kom besked att arbetslösheten kanske inte blir fullt så katastrofal som man tidigare trott.

Hushållen har en optimistisk syn på både sin egen och landets ekonomi det närmaste året. Det visar Konjunkturinstitutets barometrar.

Hushållens konsumtion har ökat de senaste kvartalen. Och konsumtionen fortsätter att öka de närmaste åren.

Medan vi väntar på att industrikonjunkturen ska sätta fart på allvar, att exportföretagen ska blåsa faran över, kan den inhemska konsumtionen fungera som hjälpmotor.

Konsumtionen i form av hushållens köp av varor och tjänster håller igång ekonomin. Dessutom ökar den offentliga konsumtionen i form av ökade utgifter hos kommuner och stat. Det håller uppe trycket i ekonomin.

Hushållen kan fortsätta glädjas åt låga räntor kanske ett år framåt. Väldigt många hus- och bostadsrättsägare har rörliga räntor som ligger kring 1,5 procent.

En normal räntenivå är uppåt 3 procentenheter högre – många låntagare sparar tusenlappar varje månad.

Varje lånad miljon ger uppåt 1700 kronor netto i månaden i‑lägre räntekostnader. I storstäderna har många hushåll flermiljonerslån. Det blir många tusenlappar att spara och konsumera varje månad det närmaste året.

Och närmast står julen för dörren. Trots kris och hot om höjda räntor kommer svensken att konsumera. Julhandeln har alla möjligheter att sätta rekord på nytt. Så var det inte under krisen i början av 1990-talet – då minskade julhandeln under flera år.

Nu är läget annorlunda. Många av oss har en tjockare plånbok i år än förra året. Alla är kanske inte så förtjusta i att köpa men vi har lärt oss att det är saligare att ge. Och vem vill inte vara lite salig? Åtminstone en gång om året.