Webb 2.0 Del 2 Andra delen i serien om internets nya nivå

Det finns knappt ett enda nystartat internetföretag utan anknytning till begreppet webb 2.0. Det kan vara en del av marknadsföringen, en etikett som användare eller tyckare satt på sajten eller helt enkelt en objektiv beskrivning av vad sajten har att erbjuda.

Det kan handla om allt från social interaktion bortom enklare kommentarsfunktioner, sammanställande av information från andra sajter, webbapplikationer som är tänkta att ersätta vanliga program som ordbehandlare eller kalender eller möjlighet att dela med sig av och märka material som bilder och filmer så att andra kan hitta det.

Det finns mängder av olika sammanställningar över webb 2.0-sajter på nätet, många med tillhörande diskussionsforum om vilka som verkligen är webb 2.0 och vilka som inte är det. Nya företag tillkommer dagligen och många av dem gör något som en annan sajt gjort sedan tidigare.

Riskkapitalisten David Hornik på August Capital hymlar inte med orden och kallar webb 2.0 för ”Bubble 2.0” på sin blogg Ventureblog. Men de hårda orden till trots är han själv med och investerar i bland andra Technorati och Videoegg.

Det finns alltså riskkapital på banan för webb 2.0-företag och att döma av de framgångar som bland andra Myspace, Digg och Youtube haft går det att locka
besökare också. Den stora knäckfrågan är hur webb 2.0-sajterna ska tjäna sina pengar.

Erik Sundelöf arbetar vid Stanford University och utvecklar applikationer för webb och mobiltelefoner. Han tror att mellan 70 och 80 procent av dagens webb 2.0-företag kommer att vara borta inom fem år. Antingen har de gått i graven eller så har de gått upp i andra företag.

Att det finns så mycket riskkapital att tillgå tycker han inte är konstigt.

– Youtube fick fem miljoner. I dag värderas företaget till en miljard.

Riskkapitalisterna gör rätt, man måste ju satsa för att vinna. Men de erkänner att 90 procent av företagen aldrig kommer att lyckas. Visst är det en ganska överdriven hajp, speciellt här i USA, säger Erik Sundelöf.

De flesta webb 2.0-företag drar in pengar via annonsförsäljning. Men för att en webb 2.0-sajt ska lyckas behöver de en stor användarbas som hjälper till att skapa innehåll på sidorna och genererar trafik.

Ju fler konkurrenter som delar på kakan, desto mindre blir bitarna. Det finns webb 2.0-sajter som inte tjänar pengar och som kanske aldrig kommer att göra det.

Men det finns också exempel på sajter som bygger på webb 2.0, men som tjänar andra syften. Nätuppslagsverket Wikipedia är gratis och bygger på att användare lägger upp artiklar.

Här i Sverige har webb 2.0-trenden inte tagit fart på samma sätt som i USA, men under hösten lanserar Stockholms stadsbibliotek sin nya sajt biblioteket.se, i folkmun kallad bibliotek 2.0.