Det har bara gått drygt tre år sedan den svenska mobiloperatören 3 i stor skala lanserade mobilt bredband. Till ett pris som låg långt under många fasta bredbandsabonnemang blev det plötsligt möjligt att ansluta den bärbara datorn till internet nästan var man än var.

Det blev starten på en trend som snabbt spred sig till svenska konkurrenter och telebolag i hela världen. Och när sedan Apple började sälja sin datorlika mobil Iphone fick datatrafiken än mer fart.

För telebolagen var det en välsignelse. Under de första åren av 2000-talet hade många genomfört en stor utbyggnad av de nya 3G-näten. Stora delar av näten stod sedan outnyttjade eftersom tekniken inte var tillräckligt bra och det saknades lockande tjänster.

Satsningen på mobilt bredband och Iphone ändrade allt. Plötsligt kunde telebolagen börja dra in pengar på datatrafiken utan några större nya investeringar.

Men säg den glädje som varar. Trafiken i mobilnäten har ökat så snabbt att överskottskapaciteten är borta och nu måste telebolagen investera mer för att klara den ökade trafiken.

Ett av de mer kända fallen gäller den amerikanska operatören AT&T. Företaget har fått enorm kritik för att nätet är så dåligt utbyggt att alla kunder som köpt en Iphone har svårt att utnyttja datatjänsterna.

AT&T försöker delvis lösa problemet genom att införa ett tak för hur mycket data som får föras över. Åtgärden har mötts med stor ilska bland kunderna som hellre sett att bolaget byggt ut nätet.

Bengt Nordström, chef för konsultföretaget Northstream med en stor del av världens telebolag på kundlistan, påpekar att det som framför allt präglar teleoperatörerna i västvärlden just nu är att de faktiskt ändå genomför stora utbyggnader av näten.

Utbyggnaden underlättas av att den hårda konkurrensen mellan tillverkare som Ericsson, finsk-tyska Nokia Siemens och kinesiska Huawei gjort att priset på ny utrustning fallit kraftigt. Fast telebolagen slipper inte undan kostnader för el, fiberanslutningar, lokalhyra med mera som också krävs när näten byggs ut.

–Totalt sett blir det ändå dyrt att bygga ut. Det gör att vågen med mobilt bredband som vi nu ser så småningom leder till en konsolidering i branschen. Några telebolag kanske försvinner och andra bestämmer sig för att driva näten ihop, säger Bengt Nordström.

Just den trenden är tydlig i Sverige. Där går Telia numera helst fram på egen hand, medan Telenor och Tele2 försöker få ned kostnaderna genom att samarbeta om ett gemensamt nät för nästa generation mobiltelefoni, lte/4G. Det kan fr amöver försätta uppstickaren 3 i ett besvärligt läge.

Att trafiken i näten väntas växa snabbt framöver syns tydligt i de prognoser det amerikanska nätverksföretaget Cisco gör. Uppgången drivs framför allt av att folk ägnar sig åt kapacitetskrävande tjänster som att via nätet se på tv och video, i datorn eller mobilen.

I volym räknat tar de fasta näten hand om den absolut största delen av trafiken. Men de mobila näten blir allt mer populära och deras andel av den samlade datatrafiken ökar stadigt.

Telebolagens problem är bara att konsumenterna betalar allt mindre för den datavolym de för över till sina datorlika mobiler och bärbara datorer. Utvecklingen syns tydligt i den rapport Post- och telestyrelsen regelbundet gör om den svenska telemarknaden.

Prisfallet är dramatiskt. Under 2008 betalade konsumenterna bara en sjundedel så mycket för samma mängd data som de gjorde året före. Under 2009 halverades priset.

Samtidigt som telebolagen utsätts för den här pressen ser de också hur företag som Apple och Google stärker sitt varumärke och gör stora vinster när datatrafiken växer i mobilnäten. Det har flera gånger lett till ilskna klagomål där telebolagen hävdar att de inte kan fortsätta betala dyrt för att bygga ut sina nät för att sedan se hur andra bolag tjänar stort på den ökade trafiken.

Saken blir förstås inte bättre av att telebolagens kassakor, vanliga röstsamtal och sms, är under ständigt hot när konsumenterna både kan ringa och skicka meddelanden till betydligt lägre pris via datanäten. Telebolagen riskerar att de får se hur deras traditionella intäktsströmmar minskar samtidigt som de har svårt att tjäna pengar på det nya och måste betala för en dyr utbyggnad av näten. Jämfört med andra nischer i tekniksektorn har telebolagen det ändå väl förspänt.

För medan de flesta operatörer tjänar bra med pengar så har pressen på nättillverkare som Ericsson och Nokia Siemens länge varit stenhård och flera bolag har slagits ut. Mobiltillverkarna slåss för livet när prispressen tilltar. Men Google, som alla ständigt oroar sig för, har trots allt bara en försäljning som motsvarar 4 procent av vad mobiloperatörerna världen över drar in på vanliga röstsamtal.

Den hårda konkurrensen mellan alla som tar fram datorlika mobiler, bärbara datorer och alla andra nya apparater som väntas vara ständigt uppkopplade till internet via mobilnäten ger också telebolagen nya möjligheter att tjäna pengar.

–Under de kommande åren står vi inför en apparatexplosion som de flesta idag inte kan föreställa sig. Det kommer att skapa en ännu större efterfrågan på datakapacitet i telebolagens nät, säger Bengt Nordström.