Det började redan vid sekelskiftet. I flera år hade många suttit hemma och kopplat upp sin dator till internet med hjälp av ett vanligt telefonmodem.
Det fungerade. Men för flitiga surfare var det dyrt, telefonen var ständigt blockerad och hastigheten låg. Det var en hackig upplevelse och intresset var stort när it-entreprenören Jonas Birgersson och många andra började måla upp fördelarna med bredband.
Framför allt riktades intresset mot fiberkabel. En strålande teknik som ger närmast obegränsad datahastighet och gott om utrymme för data, telefoni och tv i samma kabel.
Det gjorde också att många dödförklarade det gamla vanliga telenätet som byggts för vanlig telefoni men nu också användes för internetuppkoppling. För vad skulle man med modem och gamla kopparkablar till när det istället gick att använda nya snabba fiberkablar?
Men telenätet visade sig vara segare än väntat. Samtidigt som allt fler insåg hur dyrt det skulle bli att dra fiber började man använda just telenätet för bredband med en teknik som heter adsl.
Hastigheten var till en början måttlig men fördelen med adsl var ändå stor. Det blev en ständig anslutning till internet till ett fast månadspris, utan att telefonlinjen var blockerad.
Datahastigheten förbättrades också snabbt och idag går det att få bredband via telenätet med en hastighet på omkring 20 Mbit/s, och ibland högre. Det är 1000 gånger bättre än de telefonmodem som många av oss använde i slutet av 1990-talet.
Men det finns fortfarande mer att göra i det gamla kopparnätet. Flera tillverkare och telebolag tittar nu till exempel på en teknik som heter vdsl2.
–Den beräknas ge omkring 80–100 Mbit/s och är en standardiserad lösning som är klar att använda. Men vi har ännu inte fattat något beslut om att lansera tekniken, säger Ove Alm, nätchef för TeliaSoneras bredbandsverksamhet.
Den högre hastigheten öppnar i praktiken dörren för riktigt kapacitetskrävande tjänster. Här finns till exempel betydligt bättre möjlighet än idag att se tv-program när man vill, ha ett mycket större antal kanaler och sända hd-tv, tv med riktigt hög kvalitet på bild och ljud.
I labben hos de stora nätbolagen arbetar man samtidigt vidare med att få än högre fart i kopparnäten. Ericsson lyckades till exempel nyligen få upp farten i det gamla telenätet till 500 Mbit/s genom en vidareuteckling av vdsl2.
Det gjorde man med hjälp av en ny lösning som använder sex olika kopparledningar och kommer tillrätta med de störningar som tidigare uppstått. Tekniken kan dessutom utvecklas mer och ge en fart som kan bli ytterligare fyra gånger högre.
–Det är ganska lätt att göra en färdig produkt av det här. Vi kan göra det på 12–18 månader och nu handlar det mest om när efterfrågan blir tillräckligt stor, säger Don McCullough, chef för marknadsföring av Ericssons bredbandslösningar.
Ericssons nya lösning ger förstås ännu bättre möjligheter att sprida tv och video och ge riktigt snabbt bredband via telenätet. Ett alternativ till fiber när det är för dyrt att dra fram nya kablar.
Men tekniken är egentligen ännu mer intressant för de telebolag som de närmaste åren bygger ut sina mobilnät med ny teknik som lte. De nya mobilnäten är framför allt till för att ansluta mobiler och bärbara datorer till internet.
Det skapar en enorm mängd datatrafik i mobilnäten som telebolagen måste slussa vidare. Då kan de med hjälp av telenätet och vdsl2 få en bredbandsanslutning mellan radiobasstationen och internet. Radiobasen kommunicerar med alla mobiler och uppkopplade bärbara datorer.
Det gör att det gamla telenätet, som en gång byggdes upp för vanlig fast taltelefoni, kan få en ny roll framöver. Samtidigt som allt fler vanliga samtal flyttar över från de fasta telefonerna till mobilerna får telenätet ta hand om en del av den mobila datatrafiken.
Riktigt hur stor del av den mobila datatrafiken som kommer att slussas vidare via de gamla kopparnäten och hur stor del som framöver istället går via fiber eller radiolänk är osäkert. Men en sak verkar klar. Bredband för telenätet fortsätter att utvecklas och förutsägelserna om kopparnätets snara död verkar få skjutas upp ännu ett tag.















Det finns 116 kommentarer på artikeln
Visar 1 till 3: