Några programutvecklare på norska Telenor hade bestämt sig. De skulle utveckla en egen webbläsare. Året var 1994 och forskargruppen hade arbetat med internet i två år. Men gruppen var splittrad. Hälften tyckte att det var en bra idé, hälften menade att det inte gick att konkurrera med amerikanerna.

Ett halvår senare presenterade utvecklarna Jon S. von Tetzchner och Geir Ivarsøy en färdig läsare–Opera. Men intresset på Telenor var svalt. Grundarna erbjöds driva Opera i egen regi, Telenor var inte intresserat av någon del i företaget. Ett år senare ringde telefonen.

Det var en företrädare för amerikanska it-jätten Sun Microsystems.

–Kan vi ses?

Jon S. von Tetzchner och Geir Ivarsøy funderade. Om sex veckor skulle de kunna flyga billigt till USA.

Cheferna på Sun suckade.

–Vi kommer i morgon.

Jon och Geir hoppade in i Jons gamla Volvo och körde till flygplatsen. De baxade in de tre kostymklädda herrarna, som just klivit av sitt privata jetplan, i baksätet bland tomburkar och skräp och körde tillbaka till Oslo.

En grafittimålning, säkert en annan än den som idag lyser bredvid ingången, var målad på huset som helt enkelt hade valts för att det var Oslos billigaste. Några skummisar från fjärde våningens porrbutik gled förbi i trappan, hissen fungerade inte.

Gruppen slog sig ner vid kontorets enda, överfulla sammanträdesbord.

–Vi vill köpa ert företag för 100 miljoner kronor, sa företrädaren från Sun.

Jon S. von Tetzchner och Geir Ivarsøy var tysta någon sekund.

–Smickrande, men det är inte till salu, svarade Jon.

Historien är talande för grundarnas vision: det viktiga är inte att tjäna pengar, utan att förändra världen. Det är också därför Opera har kunnat växa upp som en av få it-aktörer i Norge, enligt Jon S. von Tetzchner – det var aldrig svårt att övertala programmerare från hela världen att jobba för Opera.

Med den blygsamma inställningen har Opera, bland oljebolag och fiskekoncerner, vuxit från 16 anställda 1999, till 100 ett år senare och 350 idag.

Håkon Wium Lie, idag teknisk chef på Opera, var en i forskarlaget som tackade för sig och lämnade skeppet när Opera skulle komma till världen. Nu sitter han tillsammans med den kommersielle chefen Rolf Assev i ett av sammanträdesrummen, och återger leende och med lysande ögon Operas historia. Byggnaden är densamma som det nystartade Opera flyttade till en gång, men lokalerna är ljusa och fräscht renoverade och nu fyller man nästan hela byggnaden med Operafolk.

När Håkon Wium Lie nobbade Opera i mitten på 1990-talet började han istället jobba på dåvarande www-konsortiet för att utveckla standarder för ett kraftigt växande internet tillsammans med de då dominerande aktörerna på nätläsarsidan: Microsoft och Netscape. Efter tre år hade de ännu inte hittat en fungerande lösning, och Håkon Wium Lie vände sig till Opera. Efter tre månader visade de upp en anpassad läsare.

–Det Microsoft och Netscape inte hade klarat på tre år, det klarade vi på tre månader. Då ville Håkon komma tillbaka, säger Jon S. von Tetzchner på ­telefon, tillbaka i Oslo från USA, när SvD Näringsliv når honom en vecka efter besöket.

Snart slogs Microsofts Explorer, Netscape och Opera om de surfande kunderna. Men affärsmodellerna skilde sig åt, vilket Opera menar blev det lilla bolagets räddning. När Microsoft gjorde Explorer till en gratisprodukt 1995, fortsatte Opera att ta 39 dollar för sin webb-browser. ”Det måste vara en av de märkligaste affärsidéerna i internets historia” skrev Time Magazine i oktober 2001.

–Visst, vi hade fått fler användare om den hade varit gratis. Men vi tjänade pengar på browsern och visade ett överskott, säger Rolf Assev.

2001 blev även Opera gratis. Istället började man tjäna pengar tillsammans med Google genom att bygga in Googles sökfunktion i webbläsaren, och sedan dela på intäkterna för betalannonserna.

Idag gäller kampen att leverera läsare till mobilerna, men redan 1998 hade Opera en mobilläsare klar.

–Det är här vi skiljer oss från konkurrenterna. Då trodde ingen att det var möjligt med fullt internet i telefonen, men vi hade redan då fokus på mobilen, säger Rolf Assev.

På den stora teknikmässan Cebit i Tyskland presenterades den första färdiga produkten tillsammans med Ericsson. Rolf Assev konstaterar att genombrottet var ett faktum, och Opera lyckades sluta avtal med Nokia, IBM – alla de stora.

Ett år senare började Opera tänka tv. Nu är strategin att vara bäst på att visa information på alla skärmar. Electrolux kylskåpsskärmar, bilnavigatorer, Boeings passagerarskärmar, Sonys bärbara mediaspelare och alla möjliga spelkonsoler – där en uppkopplad skärm finns vill Opera vara.

–Marknaden har plötsligt blivit kämpestor. Det gör också att konkurrenterna kommer. Hur vi klarar den biten är den stora utmaningen, säger Rolf Assev.

Allt eftersom intresset för internet i mobilen växer, har också mobiltillverkarna börjat snegla på egna lösningar. Nokia, som sedan 2000 samarbetat med Opera, har nu utvecklat egna läsare till de nya mobilerna, något som fick Operas börskurs att rasa i samband med den senaste rapporten. Sedan början på året har kursen nästan halverats.

Men samarbetena är fler och marknaden enorm, påpekar Rolf Assev. Till jul lanseras till exempel nya spelkonsolen Nintendo Wii, med Opera inbyggt och en förväntad försäljning på två miljoner produkter.

Enligt honom är det grundarnas förmåga att behålla fokus på internet och webbläsare som är framgångsreceptet.

–Jag försöker tänka marknadsorienterat och läser om allt nytt. När Wap kom sa jag till Jon ”det här måste vi ha, alla har det”. Jon svarade ”alla gör fel”. Och han hade ju rätt.