En miljon appar har lanserats sedan läsplattorna och de smarta mobiltelefonerna kom ut på marknaden 2007. Det släpps 15000 appar i veckan, enligt analysföretaget Mobilewalla. Konkurrensen är med andra ord extremt tuff.

Men högst upp på listorna över de mest nedladdade apparna har Angry Birds, som utvecklats av det finska företaget Rovio, legat varje månad.

För den som inte spelat Angry Birds handlar det om att skjuta ut fåglar med olika egenskaper för att spränga grisar som förskansat sig i byggverk gjorda av trä, glas eller sten. En lös ramberättelse är att grisarna har stulit fåglarnas ägg. Det är därför de är arga.

Fåglarna skjuts ut med en slangbella och spelaren kan kontrollera vilken vinkel och hur hårt slangbellan ska dras tillbaka. Därmed går det att påverka var fågeln ska träffa byggnaden.

Det låter idiotiskt, men de som laddat ned spelet använder sammanlagt 300 miljoner minuter på att spela det varje dag. Mänskligheten har hittills använt 200000 år på Angry Birds, enligt Rovios statistik.

Vad är det då som gör att de ilskna fåglarna är så beroendeframkallande? Vad har spelet gemensamt med andra klassiker som Tetris, Pacman eller Super Mario, som har samma förmåga att hålla fast spelaren?

Just Tetris var inspirationen när finlandssvensken Peter Vesterbacka tröttnade på att arbeta för amerikanska Hewlett Packard, där han under några år haft ansvar för företagets inkubatorprojekt, ett nätverk av småföretag som skulle utveckla nya idéer. Rovio var ett av företagen och de två kusinerna Mikael och Niklas Hed som drev det, erbjöd snabbt Vesterbacka ett jobb. Då hade Rovio redan utvecklat sin första version av Angry Birds till ett pris av ungefär 900000 kronor. Det var företagets 52:a spel men ingen förväntade sig att det skulle bli den gigantiska succé som det blivit.

– Spelet hade varit på marknaden ett par månader när jag kom till Rovio, med 1–2 miljoner som laddat ner det. När jag blev en del av företaget sa jag att målet var 100 miljoner nedladdningar, berättade nyligen Peter Vesterbacka för Moscow Times när han besökte en teknikmässa där.

Peter Vesterbacka hade läst i Guinness Book of World Records att Tetris var det mest nedladdade spelet i världen, och att det fanns på 100 miljoner datorer och andra spelanordningar. Men det hade tagit spelet 25 år att nå dit.

På sätt och vis är Angry Birds en version av Tetris, men vänt horisontellt. Bitarna i Tetris faller rätt ned – men de kan manipuleras under färden så att bitarna flyttar åt sidan eller vrids runt sin egen axel.

Fåglarna som skjuts ut i Angry Birds följer en projektilbana som om de utsätts för tyngdkraften. När de träffar en av byggnaderna rasar den ihop eller krossas. Byggverk som består av 50 delar faller ihop på ett sätt som verkar väldigt naturtroget.

– Jag skulle uppskatta att den datakraft som behövs för att spela Angry Birds är 100 eller 1000 gånger större än vad som krävs för att spela Tetris, säger Paul Firth, en spelutvecklare på Sony Computer Entertainment Europe.

Han har dekonstruerat Angry Birds och visar i en handledning på Internet hur man kan bygga upp liknande spel.

– I Tetris finns det ingen fysik alls, nästan. Det handlar bara om logik. Det är som en gammal maskin. Man kan tänka sig bitarna på Tetris som om de ligger på ett löpande band. Hur bitarna arrangeras och försvinner i botten är också baserad på logik. Så börjar bandet gå snabbare och snabbare, och det är allt spelet består av.

– Angry Birds däremot använder en avancerad simulator som kallas Box2d, som arbetar i två dimensioner. Den har komplexa algoritmer för att kunna handskas med sådant som många lådor ovanpå varandra, som hör till de mest svåra uppgifterna för en simulator av den sorten att hantera, säger Paul Firth.

Ännu mer komplicerat blir det förstås när en sådan hög med lådor träffas av en projektil. Varje låda kolliderar då med andra lådor och dataspelet måste framställa detta så att inte spelet hackar eller att det ser overkligt ut.

Äran för att ha utvecklat Box2d, som är ett open source-projekt, tillfaller inte Rovio, utan den amerikanske programmeraren Erin Catto, som i sin tur delvis bygger på en sorts matematik som utvecklades av den irländska matematikern William Rowan Hamilton 1843. Han befann sig länge på ett sidospår i matematiken med sina kvaternioner.

Enligt Wikipediaartikeln om denna sorts matematik handlar den om utöka de komplexa talen till högre rumsdimensioner:

– Enligt hans egna ord kom en plötslig tanke att använda regeln i 2 = j 2 = k 2 = ijk = -1, medan han tog en promenad med sin fru. Han ristade direkt in denna regel över Royal Canal i Dublin. Hamiltons ursprungliga ristning har försvunnit, men där finns i stället en minnestavla vid bron.

Utan att undertecknad gör anspråk på att förstå formeln är den en genväg för att beräkna hur kroppar rör sig som kräver mindre datakraft än andra sorters matematik. Den har därför blivit populär bland dataspelsföretagen.

Samma blixt av inspiration fanns också med när Rovios spelutvecklare Jaakko Iisalo visade ännu en ny skärmbild för ett dataspel till Niklas och Mikael Hed i mars 2009. Företaget var nära konkurs och behövde desperat en spelsuccé. Jaakko hade presenterat hundratals idéer de föregående två månaderna, enligt tidskriften Wired.

– Den här visade en serietecknarflock av runda fåglar, som vaggade fram på marken mot en hög av färggrana lådor. De såg ilskna ut.

Enligt Niklas Hed var det något magiskt över fåglarna. Åtta månader och tusen ändringar senare såg han sin egen mor bränna kalkonen på julafton för att hon spelade Angry Birds.

– Det var då jag förstod det: This is it.