Trots att det vid vårt besök bara återstår några dagar till julafton är det full aktivitet på avdelningen för genteknologi på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. Avdelningen, en del av skolan för bioteknik, har cirka 30 anställda.

Joakim Lundeberg är professor på avdelningen. Han berättar att kostnaden för att kartlägga människans arvsmassa sjunkit drastiskt under 2000-talet redan innan nanotekniken tagits i bruk.

– Än så länge använder vi andra tekniker för DNA-analys. Men nanotekniken står just nu på gränsen till att skapa stora kommersiella succéer på bioteknikens område. Vi är inte riktigt där ännu men om ett par år räknar jag med att DNA-analys, baserad på nanoteknik, gör att vi utvecklar ännu bättre testtekniker inom medicinsk diagnostik.

Nanometer, en miljondels millimeter, avslöjar med sin storleksangivelse att nanoteknik är något som i högsta grad är tillämpbart på läkemedelsforskningens område. Många av människans byggstenar i cellerna är i nanometerdimensioner. Det gäller bland annat DNA-strängen, vår arvsmassa, som är tre nanometer i diameter.

På denna avdelning på KTH granskas cellens molekyler med hjälp av DNA-analyser som bygger på den senaste nanotekniken. Dessa sofistikerade system med nanoteknik som bas har flera användningsområden. Det handlar till exempel om att identifiera tumörceller och att kartlägga stamceller.

– Utvecklingen är revolutionerande. Snart kan vi kartlägga människans arvsmassa under en arbetsdag. Arvsmassan är en viktig del för förståelsen av våra stora folksjukdomar.

Det är en svindlande kostnadsresa så här långt på 2000-talet för kartläggningen av människans arvsmassa. Strax efter millennieskiftet kostade den första vetenskapligt dokumenterade genetiska analysen av en enskild individ 3 miljarder kronor. Idag kostar en sådan analys 100 000–200 000 kronor.

– Nanotekniken tar ned kostnaden för att analysera en människa till ett par tusen kronor, med lika stor säkerhet. Lägre kostnad breddar möjligheterna för DNA-analys, säger Joakim Lundeberg.