Litet blir stort i nanovärlden

2010-01-04 | Publicerad 07:58  |  Uppdaterad 2010-02-22, 09:21

Satsningarna på forskning inom nanoteknik ökar snabbt. Men trots att tekniken används i allt från läkemedel till solceller, har det dröjt innan idéerna blivit kommersiella.

Sverige satsar allt mer på forskning i nanoteknik. Men var finns de bästa idéerna och vilka produkter kan bli lönsamma? Hittills har nanoteknikföretagen framför allt grott fram ur universitetens forskningsmiljöer. Industrin har varit mer skeptisk.

Mycket tyder på att nanoteknikföretagen börjar nå en kritisk storlek och styrka för att tillväxten ska öka snabbt.

Men fortfarande saknas personer och företag som blivit allmänt kända, på gott och ont, som Jonas Birgersson och Framfab under it-boomen. Därför har det varit trögt med att skaffa fram riskkapital.

Redan pekas vissa områden ut där svenska företag har goda förutsättningar att utnyttja nanotekniken. Materialteknik är ett sådant, med rötter i stålindustrin.

Läkemedel är ett annat, där nya sätt att göra diagnoser baserad på patientens DNA utvecklas snabbt. Telekommunikation är ett tredje område, där kompetensen som byggts upp inom Ericsson lockas över till nystartade företag.

Enligt en kartläggning som Vinnova gjorde 2007 fanns det då 34 svenska nanoföretag. Dessutom använder ett 50-tal andra företag nanoteknik, däribland Volvo, Sandvik och ABB, samt de stora läkemedelsföretagen.

De 34 rena nanoteknikföretagen omsatte 1,5 miljarder kronor 2005 och sysselsatte då 680 personer. 22 av företagen har startats efter år 2000 och befann sig i många fall fortfarande i en uppstartsfas när Vinnova gjorde sin rapport.

Under de fyra år som har gått sedan dess har omsättningen ökat. Enbart Micronic Laser Systems i Täby, som producerar extremt noggranna laserritare som används för att tillverka bildskärmar, hade en omsättning under 2009 på 850 miljoner kronor.

Nanoradio i Kista har specialiserat sig på att göra chips som gör det möjligt att koppla upp mobiltelefoner trådlöst med bredband till internet. Det utropades till Årets företag på Mobilgalan i november 2009. Företaget leds av Ericssonveteranen Tord Wingren.

Ett tredje företag är Obducat som arbetar med nanoimprint, ett nytt sätt att producera halvledarkretsar. Det leds också av en Ericssonveteran, Lars Tilly, som var forskningschef för Mobile Platforms.

På två år fördubblade Vetenskapsrådet stödet till nanoteknik till 140 miljoner kronor. Sammanlagt satsades 260 miljoner kronor på nanoteknikforskning 2007. Det statliga stödet ska ökas med ytterligare 80 miljoner kronor 2010–2012.


Björn Lindahl

08-135000

Följ E24 på Twitter eller Facebook

Kommentera artikeln

Det finns 9 kommentarer på artikeln

Visar 1 till 3:

 Kärt barn har många namn

Inlagd av: E-k-o2010-01-05 16:03


Ja dessa NYA MODEORD med LITEN substans. Vad är
det för fel på de gamla mera bestämda ord:

YTFYSIK, FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK, MAKROKEMI, m.m.?

Varför klumpa ihop dem till NANOMETERteknik/teknologi ?

Ex: svarvare, slipare, urmakare sysslar då med mikrometer teknik eller MIKROTEKNIK

 Micronic?

Inlagd av: Krax2010-01-05 09:52

När började Micronic ägna sig åt nanoteknik?

 Re: Power, 2010-01-04 14:29

Inlagd av: Berra2010-01-05 00:39

Nu är du nog ute och hojar, Power. Det var visserligen ett tag sen jag gick i plugget, men om inte jag misstar mig så är 1 µm (en mikrometer) detsamma som 1000 nanometer. Det går en miljard nanometer på en meter. Och en miljon mikrometer på en meter. Så "några få mikrometer" är alltså ca 2000 - 3000 nm. Vilket således inte torde ligga inom ramen för nanotekniken.

Sidor:   « 1 2 3 »

För tillfället kan kommentarer inte lämnas.

Fler nyheter på E24 E24-Startsida