I dag beter sig många av de stora distributionerna – de olika Linuxvarianterna kallas så – som vilket modernt operativsystem som helst. Från själva installationen till det dagliga användandet är det inte längre någon större skillnad på att använda Ubuntu eller någon annan Linuxvariant och exempelvis Windows Vista.

Linuxvarianterna är kanske inte lika polerade i alla funktioner. De erbjuder större möjlighet att skräddarsy sitt operativsystem och med den friheten kommer fler valmöjligheter och därmed också lite mer komplexitet.

Nuförtiden behöver en nyfiken nybörjare inte lära sig att hacka konfigurationsfiler, förstå snurriga begrepp som sudo* eller ha stenkoll på hur man kompilerar om operativsystemets kärna för att testa Linux. De flesta stora distributioner finns i en live-variant, som kan köras utan att man gör några ändringar alls på datorn.

På ett område ligger dock Linux en bit efter de etablerade konkurrenterna. Det kan vara svårt att få allt att fungera. Trådlösa nätverkskort, vissa grafikkort och mer obskyr hårdvara har en tendens att strula, eftersom det inte finns tillgängliga drivrutiner till Linux.

Men om man väl får allt att fungera går det alldeles utmärkt att utföra de flesta vanliga datorsysslor i Linux. Många populära program finns i en Linuxversion och om de inte gör det finns det med stor sannolikhet något program som gör motsvarande jobb.

Alltså är det inget problem att surfa med Firefox, ringa med Skype eller kolla på jorden i Google Earth på en dator med Linux. Open Office är, för de allra flesta, ett fullgott alternativ till Microsoft Office. Bildredigeraren The Gimp är bara lite enkelhet och några avancerade funktioner från marknadsledaren Photoshop och Scribus är en helt okej konkurrent till Indesign. För att nämna några exempel.

Det som började som finländaren Linus Torvalds hobbyprojekt i början av nittiotalet har utvecklats en hel del sedan dess. Sedan han la ut den första versionen har tusentals programmerare engagerat sig i projektet, lagt till funktioner och modifierat koden.

Det som från början var ett väldigt primitivt system kan i  dag mäta sig med kommersiella system som Apples OS X och Microsofts Windows. Men Linux är öppen källkod, vem som helst har rätt att installera det och använda det utan att betala för det.

Linux är fortfarande ett till stora delar ideellt projekt, även om stora it-företag som Sun och Novell numera spelar viktiga roller i utvecklingen tillsammans med mer specialiserade aktörer som Red Hat och Ubuntu. Men många av utvecklarna bidrar fortfarande till utvecklingen utan att få ersättning.

Enligt sajten Heise Open Source består bara själva kärnan, det som Linus Torvalds började utveckla, av fler än tio miljoner rader kod. Enligt en uppskattning skulle det ta 200 utvecklare drygt nio år att skriva om den från noll. Men kärnan utgör bara en del av operativsystemet.

Intresseorganisationen Linux Foundation har räknat på utvecklingskostnaderna för Linuxversionen Fedora 9. Slutsatsen är att om alla tusentals inblandade programmerare hade fått marknadsmässigt betalt hade slutnotan stannat på drygt 80 miljarder kronor i dagens penningvärde.