Finanskrisen har slagit hårt mot miljontals människor. Men den kan också skynda på teknikskiften.

Det märks tydligt i it-branschen där jätteföretag som Microsoft, IBM, HP, Cisco, Google, Amazon med flera nu gör mångmiljardinvesteringar i‑datamolnet, eller cloud computing som det ofta kallas även av svenskar.

Begreppet är rätt löst i kanterna. Men lite förenklat handlar det om att datakraften flyttar från företagens egna persondatorer och servrar (större datorer som hanterar e-post och andra system) och går in i molnet istället.

Molnet består i praktiken av internetförbindelser till enormt stora datahallar där it-jättar som Google, IBM, Microsoft med flera lagrar information och driver de program som företag och konsumenter behöver.

Den här förändringen brukar ibland jämföras med hur det var när olika industrier byggdes upp för 100 år sedan. Då valde många först att bygga sina egna elverk för att få energi.

Men efterhand la man över jobbet på specialiserade elbolag och därefter blev elen bara något som kom ur väggen. Ju mer man förbrukar desto mer får man betala och på samma sätt håller det nu på att gå med datakraften. Framöver kan vi köpa den till rörligt pris via en bredbandsanslutning.

Den här övergången väntas först ske bland konsumenter och mindre företag som använder standardiserade program som Officepaketet. Effekten märks redan på flera sätt. Google lägger till exempel mycket kraft på att sälja in sina nätbaserade kontorsprogram och senare i höst kommer även Microsoft med en webbaserad testversion av sina Officeprogram.

Men det är bara de första stegen i en omställning som drivs av flera saker:

• Bredbandsnäten har blivit så bra att man kan komma åt tjänster och information som ligger på olika ställen på nätet.

• Utveckling av teknik, som virtualisering, gör det billigare att driva riktigt stora datahallar.

• Många företag har fått ont om plats i sina egna datahallar och vill gärna ha nya lösningar.

• Med molntjänster går det snabbt att få tillgång till mer kapacitet om verksamheten växer.

• Det går också kvickt att komma igång. Det krävs inga egna investeringar i servrar och mjukvara.

• Många ogillar den nuvarande affärsmodellen där man får betala stora summor till en början för att köpa datorer och program. Många företag vill hellre betala löpande beroende på vad de använder.

• Bland konsumenter och främst mindre företag är det många som vill slippa ifrån att ständigt behöva uppgradera program och säkerhetskopiera. Genom att köpa tjänsterna via nätet låter man någon annan ta hand om den saken.

• Datorkraften flyttar nu också in i en rad andra apparater som mobiler, ficksmå datorer, tv-apparater och spelkonsoler. Genom att lägga informationen i ett datamoln kommer man åt den från alla apparater.

• Lågkonjunkturen tvingar både företag och konsumenter att se över kostnaderna. Med molntjänster kan man spara pengar eller få pengar över till nya it-satsningar.

–Alla de här molntjänsterna bygger egentligen på rätt mogna tekniker. Det gör att vi har en bra bas för förändringen. Till det kommer att företagen nu vill få ned kostnaderna för att anpassa sig till lågkonjunkturen. Det gör att det kommer att gå snabbare än vanligt i Sverige, säger Hans Werner på analysfirman Radar Group International.

Firmans senaste rapport pekar också på att en drastisk förändring är på gång hos företag och offentlig sektor. Radar Group räknar med att 60 procent av företagens it-utgifter på något sätt påverkas av övergången till molnbaserade tjänster.

Företagen kan då inom tre år frigöra omkring 20 miljarder kronor i‑sina it-satsningar, skillnaden mellan att betala för it på traditionellt sett och köpa molnbaserade tjänster. Sedan är det en öppen fråga om man vill spara eller använda pengarna till nya it-projekt.

Internationellt är trenden densamma. Analysfirman Gartner räknar exempelvis med att marknaden globalt för molntjänster växer snabbt och trefaldigas i värde på fyra år. 2013 skulle marknaden då vara värd 1200 miljarder kronor.

Fast även om molnet växer snabbt framöver innebär det inte att det nuvarande sättet att använda datorer och program upphör. Övergången kan också försenas av den oro som finns för vad som händer om ett företag eller en privatperson lägger all sin information utanför sina egna väggar.

Vad händer om den som har hand om informationen går i konkurs? Går det att flytta information på ett enkelt sätt om man byter leverantör? Finns det någon risk för att andra som använder samma leverantör kommer åt min information?

–Det finns absolut flera frågetecken. En del länder har till exempel lagar om att data inte får flyttas över landsgränserna. Då kan man inte bara ha ett stort datacentrum på ett ställe i världen. Men trenden om att allt mer läggs i molnet är ändå tydlig, säger Mikael Haglund, teknisk direktör på IBM.