Virus, illegal verksamhet, brist på adresser och anonyma användare. Internet är fullt av problem och nu tittar forskarna på hur man kan bygga ett nytt nät för att få bort bristerna. Men de flesta vill hellre förbättra dagens internet. För Ericsson är frågan extremt viktig och hälften av företagets forskare arbetar med internetutveckling.

Det räcker med några korta ögonblick på nätet, sedan stöter man på problemen. Inkorgen fylls av den eländiga skräpposten och den som har otur drabbas av värre saker som datavirus och stulna kontokortsnummer. Till det kan man lägga de betydligt allvarligare attacker som ständigt drabbar företag och myndigheter.

Problemen är långt ifrån nya och efterhand är det många som börjat tvivla på om det ens är möjligt att få någon ordning bara genom att lappa och laga. Internet är ju trots allt en skapelse från en helt annan tid och miljö. För det var ju i slutet av 1960-talet som den amerikanska militären och universitetsvärlden lade grunden till dagens nät.

Sedan dess har antalet internetanvändare ökat dramatiskt. Och det som en gång var ett säkert kommuniktionsnät av närmast ideell karaktär där de flesta kände varandra har förvandlats till en mötesplats, där de kommersiella intressena är starka och där anonymiteten ofta blivit ett problem. Polis och andra myndigheter har till exempel ofta väldigt svårt att komma åt brottslighet på nätet. Men det finns även andra typer av svårigheter som att antalet internet-adresser håller på att ta slut.

Lösningen i det senare fallet heter IPv6. Den ger närmast obegränsat med adresser men kostnaderna har gjort att tekniken ännu inte fått något genomslag.

Men det är långt fler problem som måste lösas för att nätet ska fungera bra framöver och det har fått en del forskare, företag och myndigheter att prata om att man kanske borde börja om. Dra ett stort streck över det som är dagens internet och bygga upp ett nytt nät som tar hänsyn till alla förändringar som skett de senaste 40 åren och som klarar den snabba expansion som väntar framöver.

Både i Europa och USA, men även i Japan, Sydkorea och Kina, drivs flera forskningsprojekt om hur det här kan gå till. EU finns med som en viktig finansiär och ett av målen är att Europa den här gången ska få vara med och styra utformningen. Dagens internet är ju främst en amerikansk skapelse.

Bortsett från de tekniska problemen finns också en önskan om mer kontroll, att till exempel få reda på vad det är för person som sitter vid datorn just nu. Det är viktigt för att handel och banktjänster ska bli mer säkra men också för att försvåra rena olagligheter.

Att det finns många problem som måste åtgärdas verkar de flesta vara överens om. Däremot är tveksamheten stor mot att det verkligen skulle gå att skapa ett nytt internet. Skeptikerna vill snarare se forskningen kring ett nytt internet som ett sätt att tänka nytt för att få fram teknik som sedan kan användas för att ändra det nuvarande nätet.

–En del tycker att internet är trasigt och det drivs en hård lobbying för ett nytt internet från en del av de traditionella telebolagen, speciellt i Frankrike och södra Europa. Men när man börjar prata om detaljerna har jag faktiskt svårt att förstå hur det skulle gå till, säger internetexperten Patrik Fältström som bor i Skåne men arbetar direkt under teknikchefen på den amerikanska nätverksjätten Cisco.

Egentligen ser han två stora utmaningar för internet framöver. De olika länderna måste få till en lagstiftning som hanterar viktiga frågor som upphovsrätt, övervakning, hantering av spel och andra ämnen som fått stor uppmärksamhet de senaste åren.

Och så måste nätet klara av att hantera den enorma mängd personer och apparater som kopplas upp framöver. Den stora mängden är i sig en rejäl utmaning.

–Nätet har blivit en så stor struktur att det blir svårt för datapaketen att hitta rätt. Man kan säga att med så många små vägar i nätet är det risk för självsvängningar, säger Bengt Ahlgren, projektledare på SICS, Swedish Institute of Computer Science.

Problemet är i högsta grad relevant för telekombolaget Ericsson som arbetar allt mer med att smälta ihop mobilvärlden med internet. Jan Färjh, Ericssons forskningschef, räknar till exempel med att dagens dryga miljard internetanvändare snart blir 4–5 miljarder när i stort sett alla mobiler blir internetanslutna.

De blir sedan snabbt ytterligare tio gånger fler när kameror, bilar, sensorer (som temperaturmätare) och andra apparater också kopplas upp. Många av de här apparaterna är dessutom ständigt i rörelse och det försvårar jobbet än mer.

–Internet skapades utan tanke på mobilitet och nu ställer det nya krav på systemet när vi vill komma åt samma information var vi än är. Dessutom måste säkerheten på internet öka så att vi inte får virus och andra problem i terminalerna (mobiler och andra nätanslutna apparater), säger Jan Färjh.

För Ericsson har utvecklingen av internet en oerhört stor betydelse. En tredjedel av de 600 forskare som arbetar under Jan Färjh håller på just med internet. Lägger man till de som sysslar med internetbaserade tjänster handlar det om hälften. Och hälften av de forskningspengar Ericsson lägger på externa samarbeten går till internet.

Ericsson är också med och finansierar flera projekt i Europa och USA där man ser på hur ett nytt internet kan byggas upp. Men Jan Färjh tror ändå inte att det blir något helt nytt internet.

–Det blir nog mer av en evolution. Men förändringarna blir efterhand så stora att vi om 20 år i praktiken kanske har ett nytt internet i alla fall, säger Jan Färjh.