Ingves bedömer att lånerisken är mycket låg och att det gagnar Sverige att delta i samarbetet, som totalt handlar om 200 miljarder euro (cirka 1 800 miljarder kronor) i extralån från EU till IMF.

Förslaget fanns med i slutsatserna på EU-toppmötet förra veckan.

100 miljarder kronor motsvarar cirka 11 miljarder euro, vilket skulle vara 5,5 procent av det extratillskott från EU på 200 miljarder euro som föreslogs vid EU-toppmötet förra veckan.

Om man utgår från befintliga IMF-kvoter och jämför med de belopp som diskuterats i Tyskland (45 miljarder euro) och Tjeckien (3,5 miljarder euro) borde den svenska andelen av EU-ländernas IMF-tillskott på 200 miljarder euro landa på 7,4 miljarder euro (cirka 67 miljarder kronor), visar en uträkning SEB-ekonomen Daniel Bergvall har gjort för TT:s räkning.

En annan bankkälla säger att man på marknaden har utgått från att den svenska andelen borde ligga på cirka 2-3 procent (36-54 miljarder kronor).

IMF-tillskotten, som måste godkännas av riksdagen, tas ur Riksbankens valutareserv. Det rör sig i grunden om lånegarantier, som alltså inte måste nödvändigtvis kommer att användas.

Många ser lån till IMF som en väldigt säker placering, då IMF:s stödlån har högsta prioritet och dessutom garanteras av fondens medlemmar.

Räntan som Sverige kan tänkas tjäna på IMF-lånen beräknas ligga på omkring 4-5 procent och avgörs bland annat av vilka löptider som blir aktuella.