Det är i alla fall vad ledningen själv varnade för när nyheten om den planerade emissionen kablades ut i början av augusti. Blir nyemissionen av är det medicinteknikföretagets nionde i ordningen sedan 1997.

Artimplant grundades 1990 kring en då decenniegammal idé att utveckla artificiella och nedbrytbara ledband.

Det var ett bolag som föll marknaden i smaken, ett svenskutvecklat artificiellt ledband som skulle förbättra behandlingen av ledbandsoperationer. Teckningskursen sattes till 45 kronor och första dagen på börsen 5 november 1997 steg den till 52 kronor, motsvarande ett börsvärde på 339 miljoner kronor.

Det tog dock betydligt längre tid att infria förväntningarna än vad såväl ledningen som aktiemarknaden hade räknat med och fokus har skiftat från knäleder till tumleder. Utan att förväntningarna ännu har infriats.

Inklusive nyemissionen som föregick börsnoteringen till och med idag har bolaget dragit in totalt 434 miljoner kronor från aktieägarna via både riktade emissioner och företrädesemissioner.

Lägger man till den planerade emissionen, med sedvanliga emissionskostnader närmar sig summan en halv miljard kronor.

Rörelsen hade ett negativt kassaflöde på 8 miljoner kronor under den första halvan i år och vid utgången av perioden uppgick kassan till 11,5 miljoner kronor. Intäkterna under det första halvåret var blygsamma 10 miljoner kronor.

Den nyemissionen som bolaget nu vill göra ska användas till att ”säkerställa expansionsplanerna i USA”. Det är inte utan att man undrar varför det ska gå så mycket bättre att sälja produkterna på andra sidan Atlanten än här hemma i Europa.

Det undrade också aktiemarknaden som i måndags handlade ned aktien till nya bottenrekordet 90 öre som lägst. Idag värderas hela bolaget till 55 miljoner kronor, det vill säga det återstår en åttondel av alla de pengar som olika investerare skjutit in i bolaget sedan 1997.

På måndagseftermiddagen kom dock beskedet att bolagets medicinske chef Bengt Furberg köpt 20 000 B-aktier. Nyheten har bidragit till att lyfta Artimplants aktie 9 procent på ett dygn. Ser man rent krasst på aktieköpet var det en billig marknadsföringskostnad. För cirka 20 000 kronor lyfte han bolagets börsvärde med 5 miljoner.

Frågan kvarstår dock alltjämt, kommer bolaget att få in sin emissionslikvid på 40 miljoner kronor i höst eller har Bengt Furberg och hans efterföljare kastat pengarna i sjön? Det återstår att se.

Ett faktum som komplicerar emissionen är att stora och kapitalstinna ägare lyser med sin frånvaro i ägarlistan. Styrelsen och ledningen har avgett teckningsförbindelser och garantiåtaganden på 5 miljoner kronor, alltså bara en åttondel av det belopp som de vill dra in till bolaget.

Ett första test blir om Artimplant överhuvudtaget lyckas sy upp externa emissionsgaranter. Nästa fråga blir till vilket pris de i så fall tänker begära.

Artimplant har redan strategi för USA-marknaden som bygger på egenförsäljning. Den delen av affären har ökat senaste tiden men från en mycket låg nivå. Pengarna behövs för att fullfölja den strategin.

Lyckas ledningen få in pengarna finns det en kortsiktig kursmässig uppsida. Lyckas bolaget slå sig fram i egen regi over there finns en betydande långsiktig uppsida men givet riskerna - både finansiella och marknadsmässiga - är aktien i dagsläget bara något för extremt riskbenägna investerare som kan ha och mista sina pengar.