Fastighetsbolagens eftersläpning kan tyckas märklig mot bakgrund av de extremt låga räntorna, vilket är fastighetsbolagens största kostnadspost. Skrapar man på ytan så är det så att de sänkta räntorna har räddat många bolag från en akut kris. Men branschen mår inte alls bra.

Förklaringen till det nedsatta allmäntillståndet är flera. En är naturligtvis den djupa lågkonjunkturen.

Det finns få branscher som har en sådan bred koppling till tillväxtutvecklingen i samhället i stort som fastighetsbranschen, varför ett svenskt BNP-fall på över 5 procent i år slår hårt mot efterfrågan på både lokaler och bostäder.

Ett ökande antal konkurser slår direkt med ökande vakanser och ett utbrett kostnadsfokus för de företag som klarar sig minskar efterfrågan framöver. Detta har inte synts så mycket i fastighetsbolagens rapporter, ännu, men räkna med att det kommer.

Vakansgraderna på många marknader börjar nu krypa över det viktiga 10-procentstrecket, vilket tumregelmässigt är den nivå där hyresfallet blir allmänt. De ökade hyresriskerna gör att avkastningskraven på fastigheter stiger, trots sänkta räntor.

En annan mycket viktig förklaring till kräftgången är att bankernas villighet att låna ut nya pengar till branschen är mycket låg. Bankernas krav på att en fastighetsköpare ska finansiera 40–50 procent av köpet med egna medel, vilket få förutom de stora institutionerna har möjlighet till.

Detta pressar naturligtvis också priserna, eller snarast gör att få affärer kommer till stånd eftersom få, i synnerhet inte bankerna, vill se ett stort och brett prisfall, som i Storbritannien och USA, på fastigheter.

Den zombie-artade marknaden gör att många aktörer sitter med latenta förluster. Dessa göms nu under den fromma förhoppningen att priserna ska vända uppåt innan man tvingas sälja.

På samma sätt försöker många aktörer ducka under sina nedskrivningsbehov. Det är få bolag som skrivit ned sina värden i nivå med de genomsnittliga värdefallen enligt svenskt Fastighetsindex.

Frågan är också hur stora nyemissionsbehoven är. Den skånske fastighetsakrobaten Rutger Arnhult, tidigare Andersson, har redan tagit in friska pengar under förevändning att han ska expandera verksamheten.

Frågan är om inte Arnhult, liksom exempelvis den närbesläktade fastighetsmannen Erik Selin, snarare måste stärka sin balansräkning inför bankernas allt mer kritiska ögon.

Först ut bland börsens ledande fastighetsbolag är Paulssonsfären, vars kapitalmarknadsdagar kommer att vara ett dominerande inslag i tennisens Båstad under torsdagen och fredagen.

Sfären har tidigare varit ifrågasatt på grund av hög belåning. Sedan dess har dock räntorna dragits ned en hel del, samtidigt som bröderna Paulsson har en omvittnat fenomenal förmåga att skruva sig ur besvärliga lägen.

Icke desto mindre blir Paulssonsfärens rapporter i veckan en intressant temperaturmätare.