I går räckte en tidigare medarbetare på schweiziska banken Julius Bär över information om 2 000 kontohavare till Wikileaks. Gemensamt för dessa bankkunder är att de parkerat sina pengar utomlands.

Den tidigare bankanställde, Rudolf Elmer, var chef för bankens kontor på Caymanöarna när han fick sparken 2002.

Nu är han anklagad för att ha brutit mot banksekretessen och rättegången mot honom inleds på onsdag i Schweiz.

Rudolf Elmer, som jobbade på Caymanöarna i åtta år, säger sig ha tröttnat på att vara en del av lösningen för skattesmitare: ”Jag vet hur systemet fungerar. Det är skadligt och jag vill utbilda samhället”, säger han.

Wikileaks säger att de behöver cirka två veckor för att gå igenom materialet innan de publicerar det.

Och svenska Skatteverket är en aktör som kommer att lusläsa materialet vid offentliggörandet.

– Vi är definitivt intresserade om det finns svenska namn på listan. Det spelar egentligen ingen roll hur materialet kommit fram, bara det är tillförlitligt, säger Göran Haglund, analytiker på Skatteverkets utlandsenhet.

Har ni varit i kontakt med Wikileaks?

– Nej, vi räknar med att de kommer att publicera det som är intressant, och då kommer vi att titta på det.

Skatteverket har tidigare framgångsrikt jagat skatteflyktingar med hjälp av läckor.

I februari 2008 kontaktades Skatteverket av tyska skattemyndigheten som lämnade över 1 400 konton i LGT Bank i Liechtenstein. En tjänsteman i banken hade sålt informationen till tyska underrättelsetjänsten.

– Tack vare den läckan har vi beskattat 25 personer och dragit in lite drygt 70 miljoner i skatt och skattetillägg, säger Göran Haglund.

Att Julius Bär inte hade någon större framgång när den schweiziska banken försökte etablera sig i Sverige i början på 2000-talet, säger egentligen ingenting om förekomsten av svenska kunder på Wikileaks lista, enligt Göran Haglund.

– LGT Bank i Liechtenstein fanns inte i Sverige, och det gick alldeles utmärkt att ha konton i banken alla fall, säger han.

I dag har Sverige 29 informationsutbytesavtal med gamla skatteparadis, däribland Caymanöarna. Avtalet med Caymanöarna trädde i kraft vid årsskiftet 2009/2010.

– Vi får inte automatiska kontrolluppgifter, men vi kan få uppgifter om vi har ett konkret ärende. Och skulle det finnas svenskar på Wikileaks lista kan vi ställa frågor till Caymanöarna.