Den 15 oktober var en brytpunkt för hela världsekonomin – inklusive Sverige. Då lämnade den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers in sin konkursansökan.

För att statuera ett ­affärsmoraliskt exempel hade ­finansminister Henry Paulson och Fedchefen Ben Bernanke dessförinnan beslutat att före­taget – till skillnad mot Bear Stearns ett halvår tidigare – ­skulle få gå omkull utan någon statlig räddningsaktion.

Finansmarknaderna hade haft tillräckligt ­mycket tid på sig att förebereda sig på att en av branschens stora skulle kunna falla, resonerade de.

Det blev ett ödesdigert beslut.

”Lehman Brothers konkurs ­gjorde det tydligt för finansmarknadens aktörer att även de största finansiella instituten kunde fallera. Denna insikt gjorde att den stora osäkerhet som tidigare rådde på de finansiella marknaderna nu utvecklades till att bli en mycket allvarlig förtroendekris bland ­aktörerna”, skriver nu Riksbanken i sin nya penningpolitiska rapport.

Lehmankraschen fick den kärvande internationella kreditmarknaden att helt gå i baklås. ”Oron” på de internationella ­finansmarknaderna övergick till att bli ”något som potentiellt kan vara en av de största ekonomiska kriser vi skådat i modern tid”, konstaterar Riksbanken.

Och det får nu, alltså, fullt ­genomslag även i den svenska ekonomin. 2009 blir ett förlorat konjunkturår. Arbetslösheten ökar – till 7,6 procent nästa år – enligt Riksbanken. Börsfall och sjunkande ­bopriser urholkar hushållens förmögenheter. Lånekostnaderna stiger. Det slår mot den privata konsumtionen.

Kreditåtstramningen gör det svårt och dyrt för företagen att låna. Det drabbar investering­arna som väntas bli svaga in på år 2010. Och exporten tar stryk när den ekonomiska tillväxten störtdyker på våra viktiga marknader i Västeuropa och Nordamerika.

Ljusglimten är att inflationstrycket samtidigt snabbt avtar. Det ger centralbankerna ökat ­utrymme att stötta konjunkturen med fortsatta styrräntesänkningar. Enligt Riksbankens ”ränte­förväntningsdiagram” kommer Fed att dra ner styrräntan från ­dagens 1,5 procent till strax över noll och ECB från 3,75 till knappt 3,0 procent fram till nästa sommar.

Sammantaget leder det till en BNP-ökning på bara 0,1 procent nästa år, enligt Riksbanksrapporten. Det kan jämföras med den BNP-ökning på 0,9 procent som spåddes i bankens september-uppdatering och de 1,4 procent som Internationella Valutafondens världsrapport kom fram till.

Både Riksbanken och IMF tror i och för sig på att en återhämtning börjar komma igång under andra halvåret 2009 (förutsatt, förstås, att finanskrisen sakta men säkert klingar av). Sverige BNP väntas öka med 2,5 procent 2010 och 2,8 procent året därpå.

Men rapporten betonar sam­tidigt att osäkerheten, som alltid är stor, är ovanligt stor just nu. Och den amerikanska storbanken Citi ­påminner i en färsk analys att ”historien pekar på att de realekonomiska följderna av en ­finanskris kan bli mycket svåra.

Recessioner som följer efter ­perioder av finansmarknadsoro brukar vara dubbelt så lång­variga som ­andra”.