Klockan slår åtta.

På flera platser i Norge slår polisen till mot fem personer misstänkta för insideraffärer i Acta.

Samtidigt, denna måndagsmorgon i juni 2008, ringer telefonen hemma hos Actas styrelseord-förande. Alfred Ydstebø står i duschen, men svarar ändå. Det är koncernchefen. Han är uppjagad.

– Polisen är här. Du måste komma in genast.

Ydstebø kastar sig ut till bilen. Frun kör medan han klär sig på passagerarsidan på väg till -huvudkontoret i Stavanger. Där får han sedan beskedet.

En av de misstänkta är Fred Ingebrigtsen, Actas grundare. Tillsammans har Ydstebø och Ingebrigtsen sedan 1990 byggt upp Acta till en av de största placeringsrådgivarna i Norden. Ingebrigtsen har varit en av -Norges rikaste personer. Affärsduon förvandlade Acta till en vinstmaskin med runt 90 miljarder kronor under förvaltning för kunder i Norge, Sverige och Danmark.

Efter tillslaget i juni 2008 stod det klart att Ingebrigtsen misstänks för att ha gett fem -släktingar och en utomstående insider-uppgifter om Acta. Dessa personer handlade sedan aktier i Acta – enligt uppgift för 114 miljoner kronor – och gjorde jättevinster. Ingebrigtsen ska också ha försett de övriga med 30 miljoner kronor att handla för.

Gripandet är förödande för företaget. Acta-aktien föll kraftigt.

– Det gör ont, sa styrelseordföranden Alfred Ydstebø i en kommentar till Verdens Gang.

Sedan sa han:

– För mig och alla vi som jobbar i Acta är det viktigt att få fram att den här saken inte drabbar kunderna och deras sparpengar.

Men hade inte kunderna och deras sparpengar redan drabbats?

Runt 4 000 svenska -Acta-kunder har via krisdrabbade Kaupthing lånat för att köpa obligationer i konkursdrabbade Lehman Brothers.

Nu sitter kunderna med skulder och förlorade pengar. Många har, enligt samstämmiga uppgifter till Aftonbladet och i anmälningar till Allmänna -Reklamationsnämnden, -inte ens varit medvetna om att de tagit ett lån.

Och det är ingen slump.

Före detta rådgivare på Acta berättar nu för Aftonbladet/E24 hur tjänsterna såldes in.

Rådgivarna uppmanades att inte tydligt redovisa för de oftast oerfarna kunderna att det rörde sig om ett lån.

– I flera fall har det inte nämnts tydligt. Så är det dessvärre. Vi skulle sälja in det som en trygg placering. Som att ha pengarna i räntefonder, som är en av de -säkraste placeringarna, säger en av dem.

Kunderna lockades med dyra middagar, artistuppträdanden och vinprovningar. Tjänste-männen på Acta letade i offent-liga register för att hitta lämpliga -kunder med pengar.

– De flesta fick vi sedan in via Actas call center.

Den före detta Acta-rådgivaren, som själv medverkat till att flera kunder i dag sitter med skulder, ser dock det hela som ett problem för hela finansbranschen.

– Så länge kreditgivaren, i det här fallet Lehman Brothers, inte går i konkurs stämmer det ju att det är en trygg placering. Vem kunde tänka sig att de skulle gå i stöpet för två år sedan?

Rådgivarna har själva tjänat stora pengar.

Aftonbladets och E24:s genomgång av ett tiotal rådgivare, de flesta runt trettio år, visar att de tjänar uppåt en miljon kronor per år.

Ekonomiprofessorn Terje Hansen på Norges Handelshögskola kallar Acta för ett ”oseriöst företag”.

Enligt Hansen ägnar sig Acta åt ”svindleri” eftersom de lockar oerfarna kunder till komplicerade och riskfyllda placeringar, ofta med ett lån i botten som kunderna inte ens känner till att de tagit och höga avgifter.

Några av de mest kritiska är de äldre som brukar besöka Kolbotn äldrecenter, någon mil sydost om Oslo. Dit kom en grupp Acta-säljare hösten 2006 och försökte sälja in långsiktiga placeringar till äldre i livets slutskede.

Actas svenske vd Jan Karlsson vägrar kommentera när Aftonbladet ringer upp och hänvisar till marknadschefen Simon Kling:

– Jag har en stor för-ståelse för att kunderna som har placerat pengar

i Lehman Brothers är oroliga. Men jag vill också poängtera att samtal pågår med alla inblandade parter och att vi göra allt vi kan för att säkra kundernas pengar.

Varför har många kunder inte varit medvetna om att de tagit lån?

– Vi har respekt för att fel kan begås mellan oss och våra kunder, ingen är perfekt, men i samtal med Finansinspektionen har vi visat på all dokumentation kunderna har fått i samband med tecknandet. Samtliga handlingar har undertecknats av kunden.

Enligt rådgivare på Acta är det en medveten strategi att inte vara tydlig med att det rör sig om ett lån. Kommentar?

– Det faller på sin orimlighet då både kunden och rådgivaren skriver under dessa handlingar. Det stämmer alltså inte. Vi är alltid tydliga med sådana saker. Är det någon rådgivare som inte har varit tydlig så får det stå för dem.

Rådgivarna kallade Lehman-obligationerna för en garantiplacering i klass med säkra, räntebärande fonder – var det rätt?

– Ja, det var det då. Ingen kunde vänta sig att Lehman Brothers som var en av de största inom sitt område skulle söka konkursskydd.

Vem tar ansvaret – vem ansvarar för hur ni presenterar era produkter?

– Det ansvaret finns hos råd-givarna men också i flera andra led, som till exempel rådgivarens chef på det lokala kontoret.

Har era rådgivare någon form av incitament, till exempel bonusar?

– Ja, det finns en fast och en rörlig del som följer branschens nivåer. Det är ingen väsentlig skillnad i den ersättning som rådgivare får när de lämnar råd om investeringar i olika produkter. Det lönar sig inte att sälja en specifik produkt. Detta gör vi för att uppnå produktneutralitet och försäkra oss om att rådgivaren sprider placeringen i flera produkter, vilket bidrar till att reducera risken.

Hur hittar ni era kunder? En del har blivit uppringda av Acta direkt efter till exempel bostadsförsäljningar.

– Ja, det stämmer, vi köper listor utifrån inkomst och förmögenhet. De fyra storbankerna sitter på alla kunder och enda sättet att nå dessa kunder är att kontakta dem på telefon.

– Det är ju inte så att folk vaknar upp på morgonen och plötsligt bestämmer sig för att de vet vilka vi är och vill ha våra tjänster. Vi måste ju få chansen att presen-tera oss. Sverige är ju ett öppet samhälle där många uppgifter är -offentliga.