E24 SPECIAL Carnegies kollaps

Det började med några ”enskilda rötägg” och en optionshärva som smällde förra våren. Sedan har det i snabb takt rullat vidare med böter från Finansinspektionen, nya härvor, byte av ledning, nya styrelsemedlemmar och storägare, en ny stjärnsmäll, flyende kunder och ett förnedrande statligt övertagande.

Precis som för de internationella giganter som stupat eller tagits över på kort tid har Carnegie genom en rad felbeslut flyttat sig allt närmare ruinens brant.

Några enskilda rötägg har definitivt inte skapat den här situationen. I stället handlar det om en kombination av övermod och girighet samt, inte minst, en synnerligen nonchalant syn på begreppet risk.

Hade firman kontrollerat sina risker hade den inte redan tidigare bötfällts av Finansinspektionen. Och den hade inte satt sin existens på spel genom huvudlös utlåning till en storspelande finansman, som själv tappat bort riskbegreppet.

Det handlar om långivning och systematisk felstyrning av hela verksamheten, som vägletts av kortsiktiga vinstintressen, inte minst hos delar av personalen. Det handlar också om en oförmåga att se sina egna misstag.

Carnegies nya ägare, riskkapitalbolagen Altor och Bure, ska styra in firman på kunddrivna affärer, som aktiehandel, aktieanalys och kapitalförvaltning, i stället för kapitalkrävande affärer som equity finance-affärer och handel för egen räkning. Det ska sänka risken i verksamheten. Genom att erbjuda nyckelpersoner delägarskap hoppas man kunna behålla dem, firmans minst sagt tilltufsade rykte till trots.

Det lär krävas både lojala medarbetare och en hel del hårt arbete för att få tillbaka Carnegie till den renommémässiga tronen.

Det återstår också att fundera över vilka som bär ansvaret för det inträffade. Det är många i både ledningar och styrelser under senare år som bör ställas till svars.

Och, inte minst, återstår att fundera på vad som kan göras för att undvika att samma misstag upprepas på andra ställen.