En stor del av alla bolag som är noterade på Stockholmsbörsen har i starten blivit finansierade av venture capital-fonder, det vill säga riskkapitalbolag som investerar långsiktigt i nystartade bolag i det tidiga skedet. Idag pressas venturefonderna hårt, delvis som en effekt av it-krisen strax efter millennieskiftet.

Under it-boomen reste många av venturefonderna nya it-fonder. Många av investeringarna misslyckades och flera av venturebolagen har därför idag svårt att locka pengar till nya fonder. Enligt uppgift till SvD Näringsliv är Provider Venture, norska Teknoinvest,

Brainheart Capital och Nordic Venture Partners några av de venturebolag somhar omöjligt att få in pengar. Även 3i Nordic, som beskriver sig själv som världsledande inom private equity, ska helt ha lagt ned sin ventureverksamhet. SvD Näringsliv har försökt nå bolagen för en kommentar, men ytterst få är sugna på att prata om problematiken.

– Venturebolagen får förtroende att förvalta sina investerares kapital under en period, vanligtvis upp till tio år. Har man inte levererat då får man inte ihop till en ny fond, konstaterar en person med god insyn i branschen och menar att dessa fonder därför har fått lägga ned.

Finansmannen Fredrik Billing är en av dem som står bakom venturefonden Greencap. Redan i slutet av 2007 började han försöka få in kapital och har fortfarande inte lyckats. Ambitionen är än idag att försöka få in pengar. Fredrik Billing antar att det är den allmänna oron på finansmarknaden som bromsar investerare.

– Man avvaktar hellre än agerar. Pengarna behövs verkligen till branschen och till bolagen. Det här påverkar hela innovationssystemet och fördröjer bolagens utveckling.

Greencap är liksom de andra venturefonderna helt beroende av sina investerare.

– Så det här är ett stort ekosystem som helt är i obalans.

För drygt ett år sedan rapporterade SvD Näringsliv att Provider Venture, med finansmannen Johan Hernmarck i spetsen, försökte få in 1,5 miljarder kronor i en fond för att satsa i svenska miljöteknikbolag. Inte heller den fonden har lyckats, mer än så vill Johan Hernmarck inte säga.

Marie Reinius, vd på Svenska riskkapitalföreningen, ser allvarligt på utvecklingen. Hon menar att de institutionella, stora investerarna helt väljer att investera i buyout-fonder, det vill säga fonder som investerar i mer mogna bolag, eftersom dessa historiskt sett har haft bäst avkastning.

– När man investerar i tillväxtföretag måste man ha tålamod eftersom det tar väldigt lång tid innan de har växt till sig och blivit så stora att man kan sälja av och få tillbaka sina pengar.

Hon anser att det är ett stort problem för Sveriges framtida industri om vi inte har något venturekapital eftersom det behövs kapital som investerar i företag i de tidiga faserna.

– Om det tinar bort och försvinner som det gör nu med bara ett fåtal aktörer kvar på marknaden innebär det att det blir jättesvårt för tillväxtföretagen att få kapital. Det är faktiskt där de nya jobben skapas, säger hon och menar att det därför är viktigt att ha kapitaltillförsel till småföretagen.

Det finns dock ett fåtal ventureföretag som har lyckats resa nya fonder. Northzone Ventures, som bland annat har finansierat musiktjänsten Spotify och prisjämförelsetjänsten Pricerunner, lyckas fortfarande få in kapital.

Pär-Jörgen Pärson är partner på Northzone Ventures och han säger att det framför allt är fonder som investerar i bolag som är nystartade som har svårare att få finansiering.

– Det är ganska många fonder som har stängt ned. Många av dem som restes 1999/2000 misslyckades. Sedan dör de nu gradvis, det är en långsam sotdöd för dem.

Men Pär-Jörgen Pärson ser det inte så allvarligt att många andra fonder tvingas lägga ned.

– Det är inte värre än att vissa hockeylag åker ut elitserien. De är för dåliga. Det är inte svårare än så.

Industrifonden är en så kallad evergreenfond. Det betyder att den inte stänger sina fonder utan den förvaltar istället sitt kapital och avkastningen går tillbaka till att investera i nya bolag. Det säger Hedvig Andersén som är investeringsansvarig för sektorn medicinsk teknik.

– Därför har inte vi det problemet som de andra har just nu, vi har en fond på obegränsad tid.

Det som sätter käppar i hjulet för Industrifonden nu är snarare svårigheten att hitta medfinansiärer eftersom den alltid investerar ihop med andra.

– Har andra investerare svårt att investera, har vi svårt att hitta partner som vi kan investera med. Så medfinansiärer är den begränsande faktorn nu, säger Hedvig Andersén.