Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) föreslog idag som väntat att de fyra första AP-fonderna ska slås ihop till en. Idag förvaltar de tillsammans cirka 750 miljarder kronor. En sammanslagning beräknas ge en kostnadsbesparing på motsvarande 330 miljoner kronor om året.

Men Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström varnar för den makt som skulle bli resultatet av en sådan fusion.

- Jag är mycket kritisk till den maktkoncentration som skapas med en sådan jättefond. Jag är livrädd för en situation där man inför en sådan här fond med vissa ägarbegränsningar men sedan tar bort de begränsningarna för att använda den här ägarmakten i politiska syften, säger han till E24.

För att uppväga farorna med en jättefond förreslår utredaren Malin Björkmo alltså vissa begränsningar. Till exempel skulle den nya fonden bara kunna tillåtas att ha indirekta aktieinnehav. En annan väg är att införa samma rösträttsbegränsningar som redan idag gäller för Sjunde AP-fonden.

- Men det kommer lägen i svensk politik när frestelsen helt enkelt kan bli för stor att använda den gigantiska ägarmakt som finns i AP-fonden. Det såg vi i våras. Och det har vi sett även från Socialdemokraterna som kallat till sig AP-fonderna vid något tillfälle, fortsätter Urban Bäckström.

Han menar att vårens nya ägardirektiv, där regeringen uppmanade AP-fonderna att motverka bonusar i alla företag där de är ägare, är ett bra exempel på den svenska traditionen att vilja styra AP-fonderna politiskt.

- Vi såg ju också förra veckan att finansminister Anders Borg var ute och skulle tysta Första AP-fonden angående bonusar. Det är en illustration i sig på hur stark den här frestelsen är, säger Bäckström

Han håller dock med om att det är viktigt att försöka få ned förvaltningskostnaderna.

- Visst är det ett vällovligt syfte att försöka få ned förvaltningskostnaderna. Men det kan man ju göra på andra sätt, till exempel initiera mer administrativt samarbete mellan fonderna. Men att gå vägen över en jättefond, då är vi tillbaka i löntagarfondsdebatten.

En del har pekat på den norska oljefonden som varit framgångsrik i sin förvaltning och har drygt 3 000 miljarder i förvaltat kapital. Men Urban Bäckström tycker inte att den parallellen är ett bra argument för att införa en jättefond även i Sverige.

- Oljefonden har ju begränsningen att den inte får investera i norska aktier överhuvudtaget. Men det vore att gå för långt. Det behövs ju ju riskkapital i Sverige, inte minst efter finanskrisen, säger Bäckström.

ESO-utredningen föreslår också att arbetsmarknadens parter, det vill säga LO och Svenskt Näringsliv, i framtiden inte ska få nominera kandidater till AP-fondens styrelse. Enligt Urban Bäckström har hans aversion mot en sammanslagning inget med det förslaget att göra.

- Jag har redan sagt till finansmarknadsminister Mats Odell att vi kommer avstå från att nominera kandidater i ljuset av det som hände i våras. Så det är redan borta, säger han.

LO däremot är kritiskt till det förslaget och vill behålla sitt inflytande över nomineringarna, se artikel här.