- Våra uppgifter rör konton på samma bank, men vi har inte fått dem från Tyskland utan genom ett samarbete som har förts med flera länder. Men vi tror inte att de uppgifter vi har fått har kommit ut på laglig väg de heller, säger Mats Sjöstrand, chef för Skatteverket, till E24.

Nyligen blev det känt att de tyska skattemyndigheterna köpt uppgifter om cirka 1 400 bankkonton i LGT Bank, Liechtenstein Global Trust Bank, av en före detta anställd. Bankkontona tillhör inte enbart tyska medborgare, utan även utländska och flera länders skattemyndigheter – däribland den svenska – har visat intresse om att få ta del av namnlistorna. Det svenska Skatteverket har emellertid inte fått de aktuella uppgifterna från denna läcka, enligt Mats Sjöstrand, utan detta rör uppgifter som är ett resultat av ett samarbete med skattepoliser i Sverige, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland. Han bekräftar emellertid för flera medier att Skatteverket är berett att betala för stulna uppgifter om det krävs för att få reda på svenska ägare till undangömda pengar på konton.

Uppgifterna om svenskarnas hittills hemliga bankkonton behandlas nu av Skatteverkets utlandsenheter i Stockholm och Malmö.

-Vi utgår från att kontona tillhör fysiska personer och vi har namn på dem. Vi kommenterar inte beloppen på kontona, men en sådan här bank gör inte affärer på mindre än att kunden ska placera mellan 7 och 10 miljoner kronor. Mindre belopp är man inte intresserad av, säger Mats Sjöstrand.

Utredningarna kommer att ta tid, eftersom de juridiska uppläggen är medvetet komplicerade för att försvåra insynen och möjligheten att spåra pengarnas ursprung och vem som är ägare.

-Vi undrar alltid vad de här pengarna var för något från början. Var detta en bonus eller en vinst från ett svenskt bolag? Eller en löneinkomst? Det är inte troligt att pengarna har förts direkt till Liechtenstein, utan de har säkert gått en omväg och slutligen kommit till ett konto i Liechtenstein, säger Mats Sjöstrand.

De personer som utreds löper risk att tvingas betala skattetillägg, eller straffskatt, som det också kallas, för att de inte har deklarerat tillgångarna. Vissa av ärendena kommer också att överlämnas till Ekobrottsmyndigheten där åklagare får utreda misstankar om skattebrott.

De svenskar som känner på sig att de finns med på listan som Skatteverket har kommit över och självmant hör av sig till Skatteverket kan dock inte räkna med någon amnesti.

- Det är för sent att göra det. Så ser lagen ut i Sverige, till skillnad från engelsk lagstiftning där man så sent som under utredningsarbetet kan ”lägga korten på bordet” och klara sig från skattetillägg, säger Mats Sjöstrand.

Ett aktuellt exempel på en utredning där pengar spårats till just Liechtenstein är målet mot de före detta Skandiadirektörerna Ulf Spång och Lars-Eric Pettersson. De står åtalade för grovt skattebrott sedan de enligt åklagaren struntat i att deklarera bonusar för 40,7 respektive 32 miljoner kronor och väntar på att få sin dom nu på fredag.