–Det är viktigt att förvaltarna involverar vår finanspolicy i förvaltningsprocessen och vi måste hitta ett sätt att utvärdera deras arbete, säger Helén Ottosson Lovén, finanschef på Svenska kyrkans huvudkontor.

Hon säger att eftersom etiskt fondsparande är en tämligen ung företeelse finns det inga färdiga utvärderingsmetoder utvecklade på marknaden.

Kyrkans finanspolicy har hittills gått ut på att stoppa alla investeringar i företag som har mer än 25 procent av sin omsättning från vapen eller tobak. Procentsatsen för pornografi har varit noll. Men från och med den 1 april träder den nya policyn i kraft, som enligt Helén Ottosson Lovén är en skärpning av Kyrkans etiska profil.

–Policyn uttrycker vår vilja att investera ansvarfullt i företag och aktivt påverka de företag kyrkan äger aktier i, utan att ge avkall på avkastningen, säger hon.

Svenska kyrkan äger svenska och utländska aktier till ett värde av nästan 3 miljarder kronor. Till det tillkommer fonden Etos, som förvaltas av SEB och som Kyrkans stift och församlingar gemensamt investerar i.

Kyrkan har inte längre någon fond som är öppen för allmänheten. Swedbank Robur Svenska kyrkans räntefond har Kyrkan, trots namnet, inget inflytande över.

–Vi inledde ett samarbete med dem på 80-talet för att stimulera finansmarknaden att tänka etiskt, men vi avslutade samarbetet för snart två år sedan. Namnbytet har inte gått igenom än, säger Helén Ottosson Lovén.

Hon tror att anledningen till att de etiska fonderna generellt har en bättre avkastning än andra fonder, är att de företag som finns i de etiska fondernas portföljer är intressanta även för sina kunder.

–Det finns en ökad insikt om att långsiktighet och ansvar är bra för affärerna, säger Helén Ottosson Lovén.

Tommy Borglund, konsult på Hallvarsson&Halvarsson, håller med. Han tror att även om den svenska finansvärlden ligger långt efter många andra länder i etisk medvetenhet, kommer trenden att vända.

–Det kan bli en ketchupeffekt, när trenden väl kommer igång följer alla med samtidigt, säger Tommy Borglund.

Han ser en ökad medvetenhet i de yngre generationerna och pekar på att dagens ekonomistudenter får en grundkurs i etiskt tänkande på de flesta svenska universitet och handelshögskolor.

–Forskningen på området ökar och när folk går ut dagens utbildningar kommer de att ha med sig ett nytt perspektiv som gör att det känns naturligt att jobba med etiska frågor, säger Tommy Borglund.

Johan Sandström forskar om etiska koder i företag och är en av författarna till den nyss utgivna boken ”Ekonomi och moral – vägar mot ökat ansvarstagande”. Han håller inte med om att medvetenheten ökar automatiskt i och med att universiteten ger en etisk grundkurs.

–I USA har universiteten gett kurser i ”Business ethics” sedan 80-talet, men amerikanska företag är inte extra bra förebilder för det. Frågorna behöver integreras i all undervisning för att det ska fungera, säger Johan Sandström.