Visserligen är olje-, bensin- och energipriserna en viktig del i hushållens kalkyler, och oljepriset har mer än fyrfaldigats på sex år, men trots det har den amerikanska, liksom den globala, ekonomin utvecklats mycket väl ända fram till fjärde kvartalet 2007 då tillväxten föll dramatiskt.

Förklaringen till den kraftiga inbromsningen i USA i slutet av 2007 är dock i huvudsak bostads- och bilmarknadsrelaterad. Försvagningen av konsumtionen i första kvartalet 2008 kan naturligtvis delvis bottna i stigande bensin- och energipriser. Oljepriset har ju fortsatt klättra rejält i år, och dagens pris är klart högre än det nästan 30 år gamla inflationsjusterade oljeprisrekordet som sattes 1980 i samband med den iranska revolutionen som inleddes året dessförinnan.

Att amerikanerna, liksom de flesta hushåll över världen, tvingats göra omprioriteringar i sina hushållsbudgetar är givet, men ändå är det inga våldsamma förändringar i andelen av de disponibla inkomsterna som går till energikostnader. I början av 1990-talet, när olje- och bensinpriset var lågt, utgjorde utgifter för energiförbrukningen hos hushållen i USA på strax under 4 procent. Andelen har klättrat uppåt succecivt och vid årskiftet 2007/2008 var den drygt 6 procent.

Att förändringen inte varit större beror bland annat på effektivare energiförbrukning och sannolikt också beteendeförändringar. Oljeefterfrågan i den amerikanska ekonomin växte med mycket blygsamma 0,4 procent 2007, vilket visar på att oljeberoendet minskar. I år finns prognoser som tyder på en negativ efterfrågetillväxt, vilket delvis förklaras av en betydligt svagare ekonomisk tillväxt.

Den svagare efterfrågan har inte påverkat prisutvecklingen nämnvärt, vilket beror på att den globala efterfrågeutvecklingen alljämt är stark. Kina, och andra tillväxtekonominer, är i stort behov av det svarta guldet, och i år beräknas efterfrågan växa med 1-1,5 miljoner fat om dagen. Problemet med oljan är att produktionskostnaderna ökar och att få stora fält har hittats de sista 10-15 åren. De stigande produktionskostnaderna beror bland annat på att oljefyndigheterna blir allt mer otillgängliga och svåra att utvinna.

De höga bensin- och energipriserna äter dock upp delar av de konsumtionsutrymme som trots allt finns hos den amerikanske konsumenten, och detta drabbar andra delar av ekonomin. Till exempel har många viktiga konsumtionsvaror haft en mycket svag utveckling i första kvartalet, kanske inte bara av konjunkturella skäl utan också beroende på att konsumenterna tvingas välja mellan nya produkter och bilförbrukning och andra energislukande nödvändigheter.

Det obehagliga med oljeprisutvecklingen är att oljeberoendet finns i så många delar av ekonomin och därför är inflationsdrivande. Producentpriserna har ökat en hel del den sista tiden, och steg med 1,1 procent i mars.

Det är också, åtminstone i det korta perspektivet, svårt att se vad det är som skulle kunna trycka ner prisnivån. Det finns en korrelation mellan oljan och dollarn, där oljepriset faller när dollarn stiger och omvänt. Dollarn har klättrat en smula på sista tiden, dock inte särskilt mycket, men oljepriset har ändå fortsatt uppåt.