Royal Bank of Scotland, RBS, gjorde på måndagen ett avmätt tillkännagivande. Banken bekräftade att den överväger en ­nyemission–det ryktas om ett belopp upp mot tolv miljarder pund (cirka 140 miljarder kronor). Vidare besked kommer att lämnas inom sinom tid, förklarade det tvåradiga meddelandet.

Det är en hög svansföring av en bankledning som nu ifrågasätts. Det är speciellt vd Fred Goodwin och ordförande Tom McKillop, tidigare chef för AstraZeneca, som har hamnat i skottgluggen. Ledningen har fram till nu försäkrat att man inte behöver be aktieägarna om nya pengar.

Vad som har tillkommit utöver det dyra köpet av holländska ABN Amro förra året är nya nedskrivningar. Financial Times uppgav igår att det handlar om storleksordningen 70 miljarder kronor.

Därmed skulle RBS nedskrivningar av värde- och låneportfölj uppgå till cirka 100 miljarder kronor under loppet av ett halvår. Det är visserligen knappt hälften av schweiziska UBS 220 miljarder kronor, men likväl ett gigantiskt belopp.

Dessa väldiga avbränningar kommer ovanpå köpet ifjol av ABN Amro för 670 miljarder kronor. RBS ledde ett konsortium som kastade sig in i en budstrid om den holländska banken precis när värderingarna toppade i juli 2007.

Åtminstone på kort sikt har inte övertagandet av ABN Amro blivit någon framgång. Enligt RBS bokslut blev resultatet bättre när den övertagna banken exkluderades. I väntan på styckning räknas den in i huvudköparen RBS balansräkning.

Kritikerna hävdar att det blev ett dyrt förvärv vid fel tidpunkt. Med ytterligare nedskrivningar i mångmiljardklassen pressas den tidiga starka banken. Precis som för vidlyftiga banker i USA och Schweiz behövs kapitaltillskott för att täcka hålen.

UBS har vid två tillfällen utannonserat tillskott på 160 miljarder kronor. Det är väldiga belopp även för en bank som tillhör de ledande i världen.

Eller tillhörde. På måndagen offentliggjorde UBS ett sammandrag på 50 sidor av en rapport som utarbetats på begäran av ­federala bankkommissionen i Schweiz. Detta ger en förödande bild av en bank som inte hade ­någon överblick över sin totala exponering mot USA:s kollapsande värdepapper med bolån som bas.

Först sensommaren 2007 började bankledningen förstå vidden av UBS engagemang trots att bankens vd Peter Wuffli hade sparkats med omedelbar verkan i början av juli förra året. Kris för egna hedgefonder i USA våren 2007 utlöste inget storlarm inom den så framgångsrika banken.

När väl läget blev känt var det för sent. Ingen ville röra dessa nu pestsmittade papper vars värde ingen längre kunde fastställa. UBS var fast i sina placeringar.

Vid stämman på onsdag efterträder Peter Kurer bankens grundare Marcel Ospel som ordförande. Därmed har banken överlag fått nya chefer på mindre än ett år.