goda tider med höga aktie­kurser är det lätt för företagen att få in nytt kapital genom att ge ut nya aktier i en nyemission. Nu i lågkonjunktur är det mycket svårare samtidigt som behovet av friska pengar för att överleva är större.

Det här märker man av inte minst på Aktietorget, som har drygt 100 småbolag noterade. I år har dessa gjort totalt cirka 50 emissioner, några har gjort fler än en. I flera fall handlar det om att bolagen gett ut aktier i samband med noteringen, i andra har det gjorts riktade emissioner men i oroväckande många fall rör det sig om påfyllning i en sinande kassa. Krisbolag alltså.

Och vem vill satsa pengar i ett förlustbolag under en lågkonjunktur? Kanske huvudägaren men knappast vanliga småsparare och definitivt inte nytillkomna aktieägare. Därför har huvudägaren ibland tecknat sin del medan övriga ägare avstått, detta är vad som skett i till exempel Biosensor. I andra fall har intresset varit så svagt att nyemissionen fått avbrytas (bland annat Enjoy Group). Det vanligaste är dock att man fått in en del pengar och att bolaget nöjt sig med detta.

När huvudägaren går in och räddar en nyemission innebär det automatiskt en maktförskjutning i bolaget.

–Det är ju bara bra när det finns starka ägare, menar Patrik Engellau, vd för Aktietorget.

Trots krisen noterar han en relativt stark tillströmning av nya bolag till Aktietorget.

Att nyemissionerna ökat kan också bero på att småbolagen har svårare än andra att låna i bankerna. När de får nobben i banken är aktieägaren sista hoppet.

De flesta aktier på Aktietorget är så kallade frimärksaktier och intresset för bolag som bara betalas till några ören eller kronor är generellt lågt. Eftersom aktie­posterna avskaffats lägger små- spararna nu hellre småpengarna på stora aktier. Handeln i små- bolag har halverats det senaste året mätt till antalet affärer. För ett år sedan gjordes drygt 4000 per dag, nu cirka 2000.