De senaste kvartalsrapporterna från storbankerna ger en något schizofren bild. För samtidigt som finanskrisen syns i form av ökade kreditförluster, framförallt på utländska riskkmarknader som Östeuropa, sprutar pengarna in på hemmaplan.

Räntenettot är enkelt uttryckt vad bankerna tjänar på skillnaden i ränta på in- och utlåning, det vill säga mellan vad de själva betalar för sin upplåning och den ränta de tar ut för att låna ut, respektive skillnaden i ränta de ger på sparkonton och vad de själva får hos andra banker.

Och under krisen har räntenettot formligen exploderat. Under första kvartalet i år var räntenettot för de fyra storbankerna SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken totalt 30,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,7 miljarder kronor jämfört med samma kvartal 2008.

Under de senaste 12 månaderna var bankernas sammlanlagda räntenetto 110 miljarder kronor. Motsvarande siffra för de fyra föregående kvartalen var 91 miljarder, en ökning med 19 miljarder kronor.

Den största ökningen har skett under de tre senaste kvartalen efter den akuta kris som följde på Lehman Brothers kollaps i mitten av september.

Det finns flera olika förklaringar till att räntenettot skjutit i höjden. En är att bankerna ökat sin utlåning. Men de har också höjt sin egen marginal.

Det syns tydligt i siffror som Finansinspektionen tagit fram. Där framgår att räntenettomarginalen i genomsnitt steg från 1,19 procent första kvartalet 2008 till 1,34 procent första kvartalet 2009.

Bankerna tar helt enkelt mer betalt.

– Bankerna ser att kreditrisken har ökat vilket kan leda till stigande kreditförluster och det kompenserar man sig för genom att höja sina utlåningsmarginaler, säger Masih Yazdi, analytiker på Finansinspektionen.

En orsak är försämrad konkurrens.

– I en lågkonjunktur blir konkurrensen lite sämre och det gör att bankerna kan ta mer betalt – och det gör det. Så har det varit historiskt, säger Masih Yazdi.

Hittills har det framförallt varit företagen som fått betala högre marginaler. Där pekar FI på att företagen kan ha fått försämrat förhandlingsläge gentemot bankerna när flera utländska banker valt att lämna den svenska marknaden.

– Under första kvartalet kunde vi också se tecken på att bankerna även höjt sina marginaler på bolån, säger Masih Yazdi.

Nordea höjde under första kvartalet sin räntemarginal på företagslån i Sverige Nordea till 1,05 procent, jämfört med 0,91 procent fjärde kvartalet. På bolån steg den från 0,79 procent till 0,93 procent och på övriga hushållslån från 2,18 till 2,51 procent mellan kvartalen.

Bankernas räntenetton stiger också genom att bankerna kortat sin finansieringstid. Det betyder att de lånar på kortare löptider än tidigare.

– Det blir billigare vilket ökar lönsamheten, men det ökar också refinansieringsrisken, säger Masih Yazdi.

Det kan storbankerna göra tack vare statens olika bankpaket, bland annat programmet för lånegarantier.

– Eftersom bankerna vet att de när som helst kan gå med i det statliga garantiprogrammet kan har de kunnat förkorta löptiden på sin finansiering, vilket innebär en ökad refinansieringsrisk. Staten har i viss utsträckning tagit över risken, säger Masih Yazdi.

Statens stödpaket har alltså fått till effekt att bankerna kunnat höja sin lönsamhet?

– Ja, delvis. Vår slutsats är att de har haft möjlighet att finansiera sig på kortare tid än vad annars hade kunnat göra. Men utan stödpaketen hade räntenivåerna legat betydligt högre, vilket hade missgynnat kunderna, säger Masih Yazdi.

En annan faktor som får bankerna att vilja höja räntorna är att lönsamheten på inlåning fallit rejält. Räntan på vanliga konton är noll, men eftersom bankerna själva nu får nära noll i ränta på sina pengar sjunker marginalen.