Kan det bli bättre? Verkstadsföretagen, bankerna, detaljhandelsföretagen visar på rekordresultat och lönsamheten är i många fall med traditionella avkastningsmått mätt extrem. De flesta av de stora börsföretagen har urstarka balansräkningar och kan lämna rekordutdelningar samtidigt som de kan fortsätta förvärva bolag och satsa på att växa organiskt på en allt hungrigare världsmarknad. Realräntorna är fortsatt rekordlåga så kapitalet är även det fortsatt mycket billigt. Den svenska ekonomin är på topp, där köpkraften och till och med sysselsättningen ökar. Finns det egentligen något för investerare och sparare att vara rädda för?

Kanske är det just marknadens avsaknad av rädsla som är det mest oroande, som den förre amerikanske finansministern och Harvardprofessorn Larry Summers uttryckte sig i en krönika i Financial Times. För de låga räntorna och den till synes oändliga tillgången på kapital har pressat ned riskpremierna inom många områden som tidigare ansågs ha mycket stora risker.

Exempel på sådana investeringar, där riskpremierna har krympt ihop väsentligt, är aktier, lån till så kallade tillväxtländer och investeringar i råvaror och råvaruproducerande företag. Om man vill hitta några exempel som också berör den svenska investerarmarknaden så handlar det exempelvis om att skillnaderna i avkastningskrav mellan investeringar i onoterade och noterade företag har minskat kraftigt. Det gäller även skillnaden i avkastningskrav i direktinvesteringar i fastigheter på olika marknader, där tidigare mer eller mindre osäljbara fastigheter i orter som Ånge och Gällivare, nu byter ägare i en rask takt.

Vad gäller börsföretagen så har den tidigare värderingsskillnaden mellan storföretagen och mindre företag krympt ihop kraftigt. Investerarna förefaller resonera som att tidigare argument som lägre likviditet och större rörelserisk hos aktier i mindre företag uppvägs dels av att tillväxtpotentialen många gånger anses högre och dels att likviditeten på aktiemarknaden som helhet är mycket god. Dessutom har mindre och medelstora företag, åtminstone hittills, varit den främsta måltavlan för riskkapitalfondernas förvärvsiver.

De låga räntorna har också gjort det mycket fördelaktigt att låna till investeringar, vare sig det gäller företags- eller fastighetsförvärv. Lånekapital har alltid haft en kostnadsfördel relativt eget kapital, i och med att räntan är avdragsgill, till skillnad mot utdelning som görs av beskattat eget kapital. Nackdelen har varit att kraven på fasta betalningar av räntor och amorteringar kan skapa problem om eller när företaget går in i en lågkonjunktur eller stöter på egna problem.
På den svenska företagsmarknaden är det framför allt de så kallade riskkapitalfonderna som har dragit fördel av de låga räntorna, de sänkta riskpremierna och nya sofistikerade kreditinstrument för företagsförvärv. Belåningsgraden i förhållande till de förvärvade företagens resultat har stadigt ökat. Det faktum att fonderna i allt högre utsträckning säljer bolagen mellan varandra har också bidragit till detta.

Även bland köparna på den svenska fastighetsmarknaden dominerar i stor utsträckning finansiella aktörer, som även de har en begränsad investeringshorisont varför även de fastigheter som omsätts i allt högre utsträckning bollas mellan olika fastighetsfonder och andra kortsiktiga finansiella aktörer. Belåningsgraden har även här stadigt ökat, där aktörer som danska Keops, norska Acta och svenska Allokton, har genomfört förvärv genom att skjuta till mycket litet eller ofta inget eget kapital alls.

Risknivån har därmed skruvats upp rejält på många marknader. För fortsatt framgång krävs att den nuvarande goda tillgången på likviditet och riskaptit upprätthålls. Den stora frågan är hur känsligt systemet är för störningar. Att det inte behövs så stora förändringar av förväntansbilden för att det ska få effekter visade det stora kursfallen på världens aktiemarknader förra våren. Störningarna behöver inte heller vara svensktillverkade för att få stora effekter på de svenska kapitalmarknaderna.

I morgon fortsätter E24 granskningen av de olika riskerna.