Skälet är att bolagens förra ägare, holdingbolaget D Carnegie & Co, ifrågasätter övertagandet samtidigt som man vill ändra den värdering som förutsätter att Riksgälden agerat korrekt.

I början av juli aviserade D Carnegie & Co att man kommer att kräva Riksgälden på fyra miljarder kronor. Storägarna Andra och Tredje AP-fonden ställde sig bakom beslutet.

D Carnegie & Co anser att Riksgäldens övertagande av verksamheten i Carnegie gick till på fel sätt och vänder sig till den prövningsnämnd som inrättades i fjol, då den nya bankstödslagen infördes.

Riksgälden vill dock att tingsrätten först ska fastställa att Riksgälden sålde Carnegie och Max Mattheissen i egenskap av ägare och inte som panthavare, en fråga som är avgörande för hur en eventuell ersättning till den tidigare ägaren ska beräknas.

Riksgälden sålde i maj den berörda verksamheten till riskkapitalbolagen Altor och Bure.

Som E24 avslöjade fick Altor och Bure köpa investmentbanken till ett pris som låg 748 miljoner kronor lägre än finansmännen Böös & Enblads bud, som alltså ratades av Riksgälden.

Orsaken var att Böös & Enblad krävde garantier om att statens var den verkliga ägaren, det vill säga att övertagandet gått rätt till rent legalt. Några sådana försäkringar ska Riksgälden ha vägrat att skriva under.