Stabilitet och tradition har varit två ledord i Handelsbankens över 130-åriga historia. I likhet med konkurrenten SEB har det funnits en klar successionsordning i styrningen av banken, även om det i Handelsbankens fall handlat mindre om blodsband. Kärnan i stabilitetsfilosofin har varit att den tidigare vd:n blir ordförande när det är dags att trappa ned. Den dagliga, stressiga ruljansen överlåts till en yngre man som får stöd av den nu grånade ex-direktören i styrelserummet.

Ända sedan 1966, då den legendariske Tore Browaldh lämnade över vd-stafettpinnen till Rune Höglund, har traditionen hållits intakt. Browaldh blev själv ordförande och stannade på posten i 12 år, innan han lämnade över klubban till Jan Wallander som varit vd mellan 1970-78. Den kände humanisten Jan Wallander slog sedan rekord med att sitta som ordförande i 13 år, innan han slutligen lämnade över till Tom Hedelius 1991.

Och så där har det tickat på. Ända tills nu. Att det just blir Lars O Grönstedt – som själv många gånger skrutit om Handelsbankens stolta historia – som bryter traditionen måste smärta honom djupt. Det tyder också på att meningsskiljaktigheterna runt det nuvarande styrelsebordet varit så brådjupa att det var omöjligt att fortsätta.

Att öppet tvingas redovisa konflikter i styrelserummet är en nesa för alla bolag, i Handelsbankens fall är det i det närmaste en förödmjukelse. Diskretion och en enad fasad utåt har varit andra kardinaldygder i banken.

Att traditionen med att vd blir ordförande bryts får också andra konsekvenser. När valberedningen nu föreslår en kandidat, Hans Larsson, som inte varit anställd i banken tvingas man sätta upp ordförandearvodet med en hel miljon kronor till 2 350 000 kronor.

Att justera upp arvodet med 74 procent i ett slag kommer inte vara populärt bland Aktiespararna och andra. Men det bedöms som en nödvändighet eftersom den nya ordföranden inte kommer få en stor sidoinkomst från sin tidigare anställning i banken. Ett bra exempel på det är att nuvarande vd Pär Boman med 7,1 miljoner i ersättning förra året, fick mindre än ordförande Lars O Grönstedt med sina 8,6 miljoner kronor.

Huruvida banken kommer att försöka återuppliva traditionen genom att göra Pär Boman till ordförande om ett antal år är ovisst idag. Kanske kommer Handelsbanksfären nu ta chansen att gå in i en ny tid där man inte är så bunden av en viss successionsmodell. Men faktum kvarstår att linjen från Tore Browaldh i och med dagens besked är bruten. Kraven på mer exakta förklaringar till varför så skett kommer med all sannolikhet att öka.