ANALYS | EU:s krisåtgärder

Mycket arbete återstår och det är ännu för tidigt att blåsa faran över. Att aktiemarknaderna brister ut i hurrarop bör man inte dra några definitiva slutsatser av.

Men Eurogruppens slutkommuniké, som i sin helhet blev tillgänglig igår, visar upp ett både brett och djupt politiskt åtagande för att stilla paniken och skapa arbetsro på de finansiella marknaderna.

Det enskilt viktigaste beslutet var att regeringarna i euroländerna åtar sig att garantera bankernas lån till varandra på den så kallade interbank-marknaden. Det har varit bankernas rädsla för att låna pengar till varandra som har skapat en likviditetskris, som ytterst skulle kunna leda till ett sammanbrott.

När denna långivning nu garanteras av euroländerna på högsta politiska nivå borde kreditgivningen mellan bankerna komma igång igen, även om det kan ta ett tag innan detaljer och rättsliga formaliteter är utarbetade.

Viktigt är också att stats- och regeringscheferna i Eurogruppen ställde sig bakom Ekofin- rådets ambition att ingen större bank, viktig för det finansiella systemets funktion, skulle tillåtas gå i konkurs.

Slutkommunikén öppnar också möjligheten för regeringarna att ställa upp med nytt kapital till icke-systemviktiga banker, under förutsättning att räddningsaktionen inte snedvrider konkurrensen över gränserna.

Mötet uppmanar dock EU-kommissionen (EU-reglernas polis) att vara flexibel i tolkningen av konkurrenspolitiken och statsstödsreglerna.

Eventuella räddningsaktioner ska ske genom att regeringarna tillför nytt kapital genom att teckna nyemissioner. Staterna blir alltså ägare i bankerna och kan senare få tillbaka pengarna genom att sälja aktierna.

Räddningsaktionerna ska också kunna följas upp genom rekonstruktioner, där styrelser och ledningar kan bytas ut.

En omedelbar lättnad för många banker är också att bok-föringsreglerna justeras på ett sätt som inte tvingar bankerna att i detta pressade läge öka det egna kapitalet (det är en anpassning till USA-praxis).

Eurogruppens paket innehåller också en serie åtgärder för att minska finanskrisens negativa effekter på den reala ekonomin. Europeiska investeringsbanken ska få ett ökat utrymme på 30 miljarder euro för utlåning till små och medelstora företag, som kan drabbas av kredittorka. Europeiska centralbanken ska också öppna en särskild finansieringslucka för dessa företag.

För att motverka en fördjupning av lågkonjunkturen åtar sig EU-kommissionen att temporärt tillåta EU-länderna att avvika från den så kallade stabilitets-paktens krav på budgetbalans. Här ges ett extra utrymme för att stimulera efterfrågan.

I kommunikén slås också fast att medborgarna måste kunna ha förtroende för banksystemet och att det är ett delat ansvar mellan euroländerna att säkerställa detta.

Som ett exempel nämns beslutet att höja miniminivån i insättargarantin till 50000 euro (en euro är cirka 9,60 kronor).

De EU-länder som står utanför eurosamarbetet, däribland Sve- rige, inviteras att ansluta sig till programmet vid EU-toppmötet i Bryssel onsdag och torsdag denna vecka.