Företrädare för finansdepartementet och kongressen satt under lördag–söndag i intensiva förhandlingar för att försöka enas om formuleringarna i en räddningsplan som kunde presenteras innan aktiebörser och andra finansmarknader öppnar sin handel på måndagsmorgonen.

Målet är att planen ska kunna klubbas av kongressen redan den här veckan och att president Bush ska kunna skriva under med sin signatur på fredag.

Finansminister Henry Paulson hade dessförinnan skickat sitt och president Bushs förslag till krislösning till lagstiftarna: Ett knappt tre sidor kort dokument där Vita huset bland annat begär att det lagstadgade ”taket” för statsskulden ska lyftas med just 700 miljarder dollar – från 10615 till 11315 miljarder dollar – för att ge utrymme för räddningsoperationen, som är den största som dragits igång sedan 1930-talets depression.

Skakade kongressledare från båda partierna var ense om att staten måste gripa in. Men företrädare för demokraterna gjorde klart att de tänkte ställa motkrav under förhandlingarna, bland annat i form av ett nytt ekonomiskt stimulanspaket som innehåller ett ökat stöd till de hårt pressade hushåll som riskerar att bli av med villan i den bomarknadskris som fortfarande bara blir värre och värre, men också att övervakningen av finansmarknaderna måste skärpas rejält i fram- tiden.

– Vi har fått en bra plattform för en plan som snabbt kan stabilisera marknaderna. Men den innehåller inget synligt skydd för skattebetalarna eller villaägarna. Vi ser fram emot att få höra från finansdepartementet på de här båda områdena, kommenterade Charles Schumer, demokratisk senator som representerar ett New York som befinner sig i finansstormens centrum.

Och Barney Frank, demokratisk ordförande i representant-husets finansutskott har redan tidigare lanserat tankar på att krispaketet – som endast omfattar finans- företag med huvudkontor i USA – bör innehålla ett tak för löner och annan ekonomisk kompensation till de anställda vid företag som tar emot statlig hjälp.

– Det här är ett stort paket därför att det är ett stort problem, sa president Bush.

– Mitt budskap till medborgarna – och det tänker jag fortsätta att påminna dem om – är att den risk vi löper om vi inte gör någonting är mycket större än de risker som är förknippade med stöd- paketet och att vi, över tiden, kommer att få tillbaka en stor del av pengarna.

Paulsons förslag – som är tänkt att löpa över två år – ger finansministern och hans medarbetare praktiskt taget fria händer att hantera krisen. De enda inskränkningarna är maxbeloppet, 700 miljarder dollar, och att departementet måste lämna en lägesrapport till kongressen två gånger om året.

Det är departementet som ska välja ut vilka ”skämda” värdepapper som staten ska ta över när det finansiella systemet rensas från dåliga lån – och till vilket pris det ska ske. Enligt förslaget ska departementet med hjälp av särskilt anställda branschexperter kunna köpa, sälja eller behålla bokrediter, kommersiella lån eller ”varje annat värdepapper eller finansiellt instrument som är baserat på eller kopplat till sådana lån”.

– Det är fullt klart att administrationen med mycket kort varsel begärt stora och svepande befogenheter för finansministern som saknar motstycke i historien, kommenterar representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi.

Och det har också väckt beska kommentarer från en del ekonomer. Nouriel Roubini, ekonomiprofessor vid New York University, som redan vid förrförra årets Världsekonomiska Forum i Davos bistert varnade för en kommande konjunktur- och finanskris i USA, säger till Bloomberg:

– Han (Paulson) har begärt en enorm maktställning. Han säger: Lita på mig. Jag kommer att göra det enda rätta om jag får absolut kontroll. Men vi lever ju inte i en monarki.