Det har blivit inne att backa om bonusar och lönehöjningar. Exemplen från de senaste veckorna är många. SEB:s vd Annika Falkengren avstod från såväl bonus som från den 30-procentiga höjningen av den fasta lönen. Ledningarna i Skandia Liv, Alecta och AMF pension avstår bonus för 2008 och Kerstin Hessius, vd för Tredje Ap-fonden betalar tillbaka den så kallade gratifikation hon fått.

Varför sker allt detta nu?

– Det ger kritik att betala ut bonusar nu eller komma med ett nytt bonusprogram. Man vänder under galgen, säger Peter Norberg, doktor i etik på Handelshögskolan i Stockholm.

Debatten om bonusar, ersättningar och pensioner har blivit het. I veckan beslutade Aktiespararna att nagel-fara alla bolags incitamentsprogram under vårens stämmor. Organisationen ifrågasätter bonusarnas existensberättigande och kräver utvärderingar och att de förses med tak.

– Ersättningssystemen måste motiveras, dundrar Günther Mårder, Aktiespararnas vd.

Det är lättare för kritikerna att göra sig hörda när börsen fallit och bolagens resultat försämrats. Särskilt när vissa bolag har det så knapert att de kräver stöd från regeringshåll för att klara sig, eller tvingas genomföra nyemissioner, rimmar det illa att tillåta att rörliga ersättningar betalas ut.

Frågan är även aktuell på andra sidan Atlanten. Det amerikanska representanthuset röstade i torsdags ja till att införa 90 procents skatt på bonusar som betalas ut till chefer på företag som får stora statliga bidrag, exempelvis försäkringsbolaget AIG.

Aktiespararnas Günther Mårder får stöd i sin kritik även från forskarhåll.

– Det är inte säkert att bonussystem gynnar aktieägarna. Det är tveksamt, säger Peter Norberg.

Ny forskning ifrågasätter nämligen bonusprogrammen och dess effektivitet. Det menar Daniel Waldenström, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.

– Tanken är att de ska fungera som en morot för att vd:n ska agera i enlighet med ägarens intressen och göra sitt yttersta för bolaget. Men också för att han eller hon ska ta risker.

Bolag behöver ta risker för att göra bra affärer, men misslyckas affärerna får vd bära hundhuvudet, säger Daniel Waldenström.

Det är svårt att bevisa att bonus verkligen ger en önskvärd effekt, eftersom det är omöjligt att isolera bolagets framgång till en viss ledande person, som vd:n. Bonusen ska belöna en chefs prestation, men inte en konjunkturuppgång.

Amerikansk forskning visar att mer än hälften av bonusersättningarna helt kan förklaras av konjunkturuppgångar och inte av att vd har varit särskilt duktig.

– Det är svårt att i praktiken utforma välfungerande bonussystem. För att undvika att konjunkturen driver upp bonusarna bör de utformas så att ett bolags prestation sätts i relation till andra bolag i samma bransch.

Bonussystem kan även ha direkt negativ effekt på företagen. Dessa uppmuntrar ledningen till att fokusera på att få en så stor bokförd vinst som möjligt och en styrning så att bonusutbetalningen säkerställs.

– De långsiktiga, strategiska besluten riskerar att utebli om fokus hela tiden är på nästa resultat.

Redovisningsskandalerna i Enron och Worldcom är två exempel på när girighet tog överhanden och systemen drev toppgarnityret till att trixa med siffrorna.

– Det finns flera exempel från USA på avarter som fusk och bedrägerier och företagsledare som manipulerar med statistik för att få upp sin rörliga lön. En annan avart är att vd:n drivs till att ta för stora risker och handlar oetiskt, säger Daniel Waldenström.

Ny forskning pekar på att bonusar kan tränga undan andra viktiga drivkrafter som pliktkänsla, prestige och yrkesheder, sådant som ligger inom oss för att göra ett bra jobb.

– I förlängningen finns en risk att en massa viktiga uppgifter, som inte uttryckligen belönas i bonusprogrammet, inte utförs alls.

Nu avstår en rad bolagsledningar från sin bonus, men vad händer framöver?

Daniel Waldenström tror inte att rörliga ersättningar försvinner, men att de minskar i betydelse. Allt fler arbetsgivare kommer att poängtera att en hög fast lön ska räcka för att motivera en person att göra ett bra jobb. Även om vissa bonusprogram kan förmå folk att prestera bättre, är det svårt att utforma dem rätt.

– Det är lite som kommunismen. Tanken är vacker med den funkar inte i praktiken.

Även Peter Norberg vid Handelshögskolan tror att ifrågasättandet av bonusar fortsätter.

– Samtidigt tror jag inte att de försvinner. Det finns tankar på att en prestationsbaserad ersättning stimulerar och företagsledarna själva är nöjda med upplägget.

Helena Levander, vd för bolaget Nordic Investor Services, som är en rådgivare till institutionella ägare, har granskat prestationsbaserade ersättningar i svenska börsbolag sedan 1999. Hon tror att debatten ger en viss återhållsamhet.

– Rätt utformade ersättningspaket tror jag att är ett bra styrinstrument för styrelsen. Men det kräver ansträngning för att göra dem bra, säger Helena Levander.

Hon konstaterar att frågan om bonus är delvis konjunkturberoende.

– Ett år efter att börsen har toppat ser vi flest nya aktie- och optionsprogram. Och ett år efter bottenåret ser vi det minsta antalet. Ett dåligt börsår minskar intresset.