Den jämtländske finansmannen Maths O Sundquist fick låna flera miljarder kronor från Carnegie.

Nu är han skyldig banken över 600 miljoner kronor - men under flera år drog han in flera tiotals miljoner i provisioner till firman varje år.

En del regnade över Anders Tuvlind, 47, en mellanchef som hade 11,4 miljoner kronor i taxerad inkomst 2007 och var chef över avdelningen som skötte utlåningen till Sundquist.

Aftonbladet har granskat Carnegies toppskikt.

Gemensamt är att de tjänat enorma pengar på firman som fram tills nyligen ägdes av staten.

Anders Tuvlind tvingades lämna Carnegie. Likaså en lång rad högre chefer, men alla var de med och styrde investmentbanken mot kraschen.

Utöver Anders Onarheim är en huvudfigur den tidigare operativa chefen Matti Kinnunen. Tillsammans med Onarheim och förre vd:n Stig Vilhemson har de enligt uppgift varit de styrande i investmentbanken i många år. Kinnunen lämnade Carnegie i augusti förra året. 2007 tjänade han 10,7 miljoner kronor. Stig Vilhemson, som tvingades bort efter optionsskandalen på Carnegie 2007, deklarerade samma år för en inkomst på 27 miljoner kronor och ett överskott av kapital på 32 miljoner, efter att ha sålt sina Carnegie-aktier.

Men även Carnegies tidigare chefer hålls ansvariga för firmans undergång.

De bidrog till att Carnegie tog allt större risker men utan att tillföra mer kapital. Det gjorde firman sårbar. Redan 2001 var bolaget "dödsdömt" enligt Carnegies nye ordförande Peter Norman.

Företaget mjölkades på aktieutdelningar och bonus.

Under Lars Bertmar, styrelseordförande, och Karin Forseke, vd, fick personalen dela på 5,1 miljarder kronor i bonus mellan 2001 och 2007.

Båda lämnade Carnegie i början av 2006 - och kunde senare deklarera för inkomster och kapitalvinster på sammanlagt 43,3 respektive 53,5 miljoner kronor. Lars Bertmar har nu flyttat till London men äger och driver också den exklusiva fjällanläggningen Fjällnäs i Härjedalen tillsammans med sin fru.

Aftonbladet har sökt samtliga chefer.

Ingen vill kommentera.