–Du får hem ett brev från försäkringsbolaget. Man begriper ingenting av alla förkortningar; afp, ptk, itp, tfa, ips och stp. Finansbranschen försöker göra allting mer komplext så att de ska kunna ta 2 eller 3 procent varje år av spararnas pengar, säger Per Håkan Börjesson med ett underfundigt allvar.

Han ser hela PPM-systemet som en gigantisk reklamkampanj för hugade fondförvaltare, som med komplexa och svårbegripliga produkter kan pungslå sina sparare på orimligt höga avgifter.

Erbjudanden om avancerade aktieindexobligationer och hedgefonder, menar han, får småspararen att förlita sig på att banken verkligen begriper det här med placeringar. Det motiverar också att en avgift på flera procent årligen dras från sparkontot. Efter 40 år, fortsätter han, kan banken sitta med närmare 85 procent av avkastningen, medan spararen blir kvar med blott 15 procent.

–Med ränta-på-ränta blir det otroliga effekter. Det är något man inte tänker på, men det är detta som finansbranschen lever på, säger han.

Trots närheten till Stureplan – Investment AB Spiltan huserar blott ett stenkast från Stockholms finanskvarter – kunde kontrasten mellan dessa världar knappast bli större. Medan många finansbolag stoltserar med dyrbar konst och storslagna foajéer, för Spiltans kontor snarast tankarna till en föreningslokal på universitetet. Per Håkan Börjesson är också en udda figur i Finanssverige.

Spiltan, i grunden ett investmentbolag som investerar i onoterade bolag, har sina rötter i aktiesparklubben Galten, en sammanslutning av runt 40 studenter från Linköpings tekniska högskola. Efter en bra affär i mitten av 80-talet, där startkapitalet på 40000 kronor fördubblades inom loppet av ett år, stärktes självförtroendet bland medlemmarna, och året därpå, 1986, bildades bolaget.

Planerna fick dock bordläggas när Sverige föll i finanskrisens grepp, och det var först 1997 som verksamheten tog form på riktigt.

Per Håkan Börjesson har länge dragit en lans för det långsiktiga sparandet, och mot finanssektorns gängse metoder. Hans bok – Så här kan alla svenskar bli miljonärer – är ett stridsrop för det enskilda aktieägandet, och en uppmaning till svenskarna att utmana sina fördomar.

Hans förebild, en viktig inspiration bakom dagens Spiltan, är den levande investerarlegendaren Warren Buffett, känd för sitt närmast patologiska tålamod och mycket enkla investeringsfilosofi: hitta bra och begripliga bolag, köp aktier, och behåll dem.

–Man bör köpa och behålla bra fonder och aktier, men det är svårt. På jobbet och i sportvärlden är det ofta den mest aktive som vinner. När det gäller placeringar är det den inaktive som vinner, då sparar du skattekostnader, mäklaravgifter, och du har också en tendens att leta upp bra aktier.

Han tror att 99 av 100 svenskar skulle göra ett bättre jobb på egen hand om de bara hade modet – och tålamodet – att försöka. Helst, menar han, borde svenskarna lita mer på sig själva, och mindre på rådgivaren. Som aktieägare, menar han, är det lätt att springa efter finansmarknadens lockrop och marknadsföring, vilket föder industrin med transaktionsavgifter.

–Man borde förbjuda ordet rådgivning. Varför ska en bilförsäljare kallas för säljare och en banksäljare för rådgivare? Man bygger allt på människors okunskap, att privatekonomi upplevs som läskigt eller svårt, säger han.

Ärlighet och långsiktighet är också, åtminstone enligt vad Per Håkan Börjesson vill framhäva, grundbulten i hans bolagsgrupp. Bland investerarna i investmentbolaget återfinns familj, släktingar och vänner, och det ser han också som en garant för ett ärligt företagande.

–Då ser du dina aktieägare som partners, och inte någon du ska sko dig på. Tar jag ut en lön så tar jag hellre ut en låg lön, men jag är också största ägare i Spiltan och tjänar pengar på om Spiltan stiger i värde. Då är det min glädje att göra de som trott på mig mer förmögna, säger han.