Att Stockholms tingsrätt i tisdags friade samtliga sex åtalade i det stora insidermålet från misstankarna om otillåten insiderhandel vill Mats Odell inte kommentera, men han förstår att många har synpunkter på domen.

– Jag tycker att insiderbrott är väldigt allvarliga, de undergräver funktionen på finansmarknaderna. Därför måste vi vara bereda att lyssna in vad olika aktörer nu säger och göra en bedömning av vad som är rätt väg framåt, säger han och betonar att vi måste se om det finns ”ytterligare saker” vi kan göra i kampen mot ekobrotten.

EU-kommissionen ska komma med ett förslag efter att man sett över hur väl det nuvarande direktivet fungerar. Det är en snabbt föränderlig marknad, menar Mats Odell, och han utgår från att det snart kommer ett förslag från kommissionen.

– Vi måste utvärdera hur lagen fungerar. Det här är en global marknad och det är viktigt att vi har robusta spelregler inom EU.

Hur tycker du att lagen fungerar idag?

– Många menar att lagen inte har tillräckligt med tänder för att hantera det här. Jag är beredd att lyssna på dem men kan själv inte dra någon slutsats av det idag, säger han utan att vilja slå fast om han håller med motståndarna eller inte.

– Jag anser att vi alltid måste vara öppna om det finns fler saker vi kan göra. Vi måste ha beredskap att göra det vi kan.

Anser du att man kan dömas för insiderbrott i Sverige som lagen nu ser ut?

– Ja, det utgår jag från. Vi har en lag och ett rättväsende.

Mycket talar för att de åtalade har begått brott, står det tydligt i domslutet, är det inte konstigt att de inte kan dömas?

– Det är därför vi måste utvärdera det här och se vad mer vi kan göra för att klara av kampen mot ekonomisk brottslighet, säger han.

Och Mats Odell medger att förtroendet för aktiemarknaden är satt i gungning.

– Den stora risken om vi inte klarar av brott, som tar bort förtroendet för den här marknaden som är en förtroendebransch, är att vi får stora problem.

Samtidigt visar en ny forskningsstudie att 90 procent av börsbolagens styrelser har minst en styrelseledamot som dömts för brott. Det är Henrik Nilsson, forskare på Umeå universitet, som har gått igenom styrelseledamöterna i 382 bolag.

Resultatet visar att 22 procent av styrelsemedlemmarna var dömda för brott. Av brotten märks bland annat ekonomisk brottslighet, olaga intrång och våldsbrott. Mindre förseelser som till exempel fortkörningar ingår inte i studien.

Dessutom visar undersökningen att det får ekonomiska konsekvenser för bolag med ”oetiska” individer, som Henrik Nilsson kallar dem i sin studie.

– Vi blev förvånade när vi såg att det var ett så kraftigt negativt statistiskt samband med lönsamheten, säger han och berättar vidare att han också har tittat på redovisningskvaliteten och risken i bolagen.

– I genomsnitt är lönsamheten lägre, risken högre och redovisningskvaliteten lägre i de här företagen med hög andel oetiska individer, säger han.

Skillnaden i lönsamhet mellan ett företag med flera styrelseledamöter dömda för brott och ett bolag med få eller ingen är omkring 10 procentenheter. Günther Mårder, vd för aktiespararna, är kritisk och anser att alla tidigare brott ska upp på bordet. Det har aktieägarna rätt att kräva.

– Där vilar stort ansvar på valberedningen. När de ska lägga fram ett förslag av styrelse ska det finnas i ryggmärgen att man gör en sådan kontroll. Det här är sådant som kan slå tillbaka mot bolaget.