Rapporten är skriven av Hamilton-advokaten Thomas Myrdal och är gjord på uppdrag av Riksrevisionen. I måndags avslöjade E24 vad som stod i de hemligstämplade avsnitten i rapporten, avsnitt som såväl den ansvarige ministern Mats Odell (KD) som Riksrevisionen och Riksgälden velat hålla hemliga.

De tidigare hemliga avsnitten var brännheta även för oppositionen, som vill att alla turer kring investmentbanken ska granskas. Som E24 tidigare har rapporterat krävde KU-ledamoten Morgan Johansson (S) att sekretessen skulle brytas.

I rapporten konstateras att det råder en viss osäkerhet när det gäller hur Riksgälden valde att värdera den förstatligade investmentbanken. Just den frågan är mycket intressant för D. Carnegies aktieägare som hela tiden hävdat att Riksgälden gjorde en alltför låg värdering av banken.

– Rapporten är dynamit för oss, sade Ronald Bengtsson, vd i D. Carnegie till E24 då.

I tisdags sade Bo Lundgren till E24 att rapporten varit offentlig för D. Carnegie och resten av allmänheten sedan länge:

– Vi släppte rapporten 22 december. Hade du bett om den (rapporten, reds. anm.) den 22 december hade du fått den, sade han.

Men det stämmer inte, kan E24 avslöja.

Rapporten lämnades visserligen ut i omaskerat skick till D. Carnegies juridiska ombud. Men inte som en så kallad offentlig handling, utan med ett skriftligt förbehåll om att innehållet skulle behandlas konfidentiellt och inte fick lämnas ut till allmänheten, däribland media.

Dessförinnan hade D. Carnegies ombud begärt ett så kallat editionsyrkande, det vill säga en begäran till tingsrätten om att få ta del av motpartens underlag. Ett sådant innebär att en part vänder sig till domstol för att be den kräva att motparten lämnar ut material som är viktigt för tvisten.

D. Carnegie hade redan i juni 2009 stött på om att få ta del av hela rapporten, men endast fått den i maskerat skick. Detsamma gäller för Morgan Johansson. Den 11 mars fick han ut rapporten i sin helhet, eftersom KU-kansliet gjort bedömningen att sekretessmotiven inte höll.

Det var alltså möjligen inför hotet om ett så kallat editionsföreläggande som Riksgälden till slut demaskerade de känsliga partierna för sin motpart. Det framgår inte på de nu offentliga handlingarna vilket datum krysset över hemligstämpeln skrevs.

Riksgäldens chefsjurist Charlotte Rydin säger att det var ett misstag av deras juridiska ombud att villkora utlämnandet av rapporten med att innehållet skulle ”behandlas konfidentiellt”.

– Det var ett misstag från ombuden, så skulle jag uttrycka mig, säger Charlotte Rydin till E24.

– Vår inställning i den här processen är att försöka vara så öppna som möjligt. Det har vi även försökt att göra med vår motpart, de ska få de handlingar de begär, säger hon.

Ronald Bengtsson är upprörd över det han kallar för mörkläggning från Riksgäldens sida.

– Det där om att det var ett misstag är en ren efterhandsrekonstruktion, i vardagligt tal kallar man det en lögn, säger han.

– Riksrevisionen är Riksdagens kontrollorgan. Det gör det ännu mer anmärkningsvärt. Vi har fått hota oss till värderingsunderlaget i försäljningsprocessen.

D. Carnegie, som tidigare ägde investmentbanken, har stämt Riksgälden på knappt 5 miljarder kronor, en summa som aktieägarna till det tidigare noterade bolaget anser att investmentbanken och försäkringsmäklaren Max Mathiessen var värda när de övertogs av staten i form av Riksgälden.