Det ett dåligt förslag som skapar en skenbar jämförbarhet, tycker Lars Frisell, som själv sitter med i Baselkommittén och därför är väl insatt i konsekvenserna.

– Vi är emot just det här förslaget. Vi anser att det är galet att ta bort alla risker när man väger samman en skuldkvot, säger Lars Frisell.

Det handlar om den tunga internationella bankgruppen, Baselkommittén, som vill introducera ett nytt sätt att räkna ut bankernas skulder i förhållande till tillgångarna. Hittills har man tagit hänsyn till vilken kvalitet och vilka risker som finns i tillgångarna. Men det nya måttet tar inte några sådana hänsyn. Det är inte riskviktat, som det heter på bankspråk.

Det är dåliga nyheter för SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea. De svenska bankerna har nämligen väldigt bra kvalitet på sina tillgångar, exempelvis mycket bostadsutlåning. Men det får man alltså inte tillgodoräkna sig i det nya måttet.

– De svenska bankernas skuldsättning kommer framstå som enormt hög. Jag skulle tro att de svenska storbankerna hamnar på en skuldkvot kring 40 eller mer. Jämför det med snittet i övriga Europa, som kanske ligger kring 20–30, säger Lars Frisell.

I USA där man också använder sig av det här måttet kan myndigheterna vidta åtgärder redan när bankerna får en skuldkvot som når över 20. Enligt Lars Frisell är Handelsbanken en av de banker som riskerar att komma sämst ut med detta mått, vilket kan tyckas paradoxalt med tanke på att de klarat finanskrisen bäst av de svenska bankerna.

En hög skuldkvot kan få de svenska bankerna att framstå som svaga och bräckliga när utländska investerare granskar marknaden. Men ännu värre blir det om Baselkommittén bestämmer sig för att det nya måttet inte bara ska vara ett riktmärke utan ett absolut krav. Dessvärre pekar en hel del på att det blir just så.

– Det finns en formulering i det här förslaget där man säger att ambitionen är att det ska bli tvingande. Det betyder att Baselkommittén kan komma att bestämma att skuldkvoten får vara exempelvis maximalt 25. Alla banker med en kvot över 25 riskerar då förlora sitt banktillstånd om man inte vidtar åtgärder som minskar skuldkvoten, säger Lars Frisell.

Men där är vi inte än. Det som händer närmast är att en utredning presenteras under våren 2010 som tar sikte på effekten av det nya förslaget. Om sedan ytterligare något år eller två kan förslaget bli verklighet.

Det övergripande målet är att de nya reglerna kommer att resultera i mer uthålliga banker och ett sundare finansiellt system, sa Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén, i ett pressmeddelande.

På SEB är man avvaktande till de nya icke riskvägda skuldmåttet.

–Baselkommittén kommer göra en del beräkningar nästa år hur det här slår. Det är bra och då hoppas vi att man ser effekterna av detta och genomför en del justeringar. Det är viktigt att man tar hänsyn till nationella olikheter i banksystemen, det har man gjort förr, säger Ulf Grunnesjö, ansvarig för investerarrelationer på SEB.