I regeringens korståg mot bonusarna ska AP-fonderna nu tvingas ”verka för” att inga bonusar betalas ut till ledande befattningshavare i bolag där de är ägare. De nya, mycket kortfattade, riktlinjerna som finansmarknadsminister Mats Odell avslöjade sent i måndags kväll slog ned som en bomb i AP-fondsvärlden.

Enligt uppgift till SvD Näringsliv finns en utbredd ilska mot att AP-fonderna nu görs till ett politisk redskap i kampen mot bonusarna. Detta är känsligt eftersom de tidigare kunnat driva en självständig linje i ägarfrågor och ofta röstat för bonusprogram som man ansett väl avvägda.

Regeringen använder händelseförloppet på Nordeas stämma den 2 april som exempel. Där röstade Första AP-fonden för ett rörligt ersättningsprogram till ledningen – trots att staten röstade emot. Mats Odell är tydlig med att detta inte ska kunna inträffa igen.

–Tanken är att staten i framtiden ska uppträda som en enhetlig ägare, säger han.

Inom AP-fondsvärlden känner man sig kränkt av att regeringen nu väljer att peka med hela handen. Enligt uppgift kommer det idag att hållas ett extra möte mellan AP-fondscheferna där man ska diskutera den hårdare styrningen.

– Det här är en väldigt stark signal om detaljstyrning och det kommer ju inte bli lättare att få tag i duktiga medarbetare efter det här. Det är klart att folk är förbannade, säger en källa.

Tredje AP-fondens ordförande Claes de Neergaard är kritisk till tajmingen för regeringens utspel.

– Att det kommer mitt i en stämmosäsong gör inte saken lättare. Vi har inte heller blivit tillfrågade vilket jag personligen kan tycka är tråkigt. Men jag har en förståelse för att regeringen vill skicka ut signalen att det är en ny tid där alla måste dra sitt strå till stacken.

På Andra AP-fonden menar man att det nya beskedet omkullkastar hela planeringen inför vårens återstående stämmor.

– Det här innebär en helt ny spelplan för oss. Det handlar ju faktiskt om hur vi ska agera från och med idag. Så nu måste vi försöka reda ut med finansdepartementet hur vi ska implementera de här riktlinjerna, säger ägaransvarige Carl Rosén.

Mats Odell beklagar att beskeden kommer så hastigt på men menar att det inte funnits något alternativ.

– Det hade varit helt orimligt att vänta med detta till nästa år. Det hade undergrävt förtroendet både för bolagen och för regeringen. Bonusfrågan engagerar medborgarna väldigt mycket och krisen har kommit med så stor kraft att vi tvingats handla direkt.

Inom AP-fonderna finns också en oro för att man ska behöva driva andra ”politiska” linjer i känsliga frågor, till exempel om en regering i framtiden vill införa kvotering i bolagsstyrelser. Andra befarar att den nya inriktningen kan försvåra en eventuell hopslagning av AP-fonderna.

– AP-fonderna har ju hittills inte använts för statens ägarstyrning och det här gör ju att löntagarfondsargumentet kommer tillbaka, säger en ledamot i en av AP-fondernas styrelser.

Mats Odell avfärdar kritiken.

– Det är fel att kalla det här politisering. Det är ju inget som går stick i stäv med vad folk i allmänhet eller ekonomer tycker är rimligt, säger han.

De nya riktlinjerna sätts också på prov direkt. Idag hålls Ericssons stämma i Globen där ägarna ska rösta om ett nytt ersättningssystem där det ingår rörliga löner. Enligt uppgift till SvD Näringsliv hade de fyra AP-fonderna som står för knappt 3 procent av rösterna planerat att rösta ja till det nya programmet.

Nu tvingas de istället avstå.

– Eftersom vår styrelse inte har hunnit anta någon ny ägarpolicy kommer vi förmodligen att avstå från att rösta på stämman, säger Christina Kusoffsky Hillesöy, informationschef på Tredje AP-fonden.