Kongressledarnas staber var under söndagen febrilt sysselsatta med att arbeta fram de finstilta detaljerna i skrivningen av ett lagförslag och till sist kom det efterlängtade beskedet att de hade lyckats. En första omröstning i representanthuset väntas ske redan idag, måndag.

Den dramatiska fredagen – då presidentkandidaten John McCain kastade en näve grus i förhandlingsmaskineriet och då det utbröt gräl mellan demokratiska och republikanska kongressledare vid det krismöte i Vita huset som president George W Bush kallat till – följdes alltså av ny dramatik under helgen.

Kongressledarna bänkade sig på lördagskvällen för en maratonsession. Och de var väl medvetna om att det var en kamp mot klockan. De ville till varje pris mangla fram en överenskommelse innan de väntande finansmarknaderna öppnade på måndagsmorgonen.

–Det känns som om vi är 15 minuter från världens undergång, kommenterade chefen för aktieförvaltningen vid en brittisk storbank för Financial Times.

Runt midnatt natten till söndagen kom genombrottet. Då hade förhandlarna, bland annat, via telefon konsulterat ”superplaceraren” Warren Buffett som förra veckan gick in med 5 miljarder dollar i Goldman Sachs och som varnat för att det råder ”en farlig situation” på finansmarknaderna.

Och representanthusets färgstarka demokratiska ordförande Nancy Pelosi spelade en nyckelroll. Det var ett förslag från henne som bröt isen.

–Hon tog över i sista minuten, säger en av de anställda vid Vita huset med insyn i förhandlingarna till Wall Street Journal.

WEBBTV: Festen på Wall Street är över, säger Pelosi

–Under de sista en och en halv timmarna fick hon saker och ting att falla på plats.

Kärnan i den kompromiss som man nu kommit fram till är det två och en halv sidor korta förslag som finansminister Paulson la fram förra helgen:

Finansdepartementet får använda upp till 700 miljarder dollar för att köpa upp ”skämda” värdepapper i ett försök att häva den förlamning på kreditmarknaden som strypt utlåningen till företag och hushåll och som med president Bushs ord hotar att driva fram ”en lång och smärtsam recession”.

Det är finansen som ska avgöra vart pengarna ska gå och vilka papper som ska köpas. Tanken är att man ska sitta på papperen till dess läget normaliseras och att staten då ska sälja tillbaka dem på marknaden till så liten kostnad som möjligt för skattebetalarna.

Men Bushadministrationen har under resans gång också gjort betydande eftergifter och lagstiftarna har hakat på en rad förbehåll till de i praktiken fria händer som Paulson ursprungligen begärde:

• Departementet får inte pengarna på ett bräde. Det får till en början disponera 250 miljarder dollar och presidenten kan ta beslut om att lägga till ytterligare 100 miljarder. Resterande 350 miljarder dollar ska inte få användas förrän kongressen sagt sitt, enligt ett uttalande från Pelosi.

• Finansen kan också kräva att företag som stöttas släpper in staten som delägare genom att emittera aktiewarranter. På det sättet kan skattebetalarna få del av vinster som kan uppstå i de sanerade bolagen.

• En särskilt inrättad styrelse med bland andra Fedchefen Ben Bernanke ska ha det övergripande ansvaret och Arbetet ska löpande övervakas av kongressen.

• Löner och annan kompensation till cheferna i stöttade företag ska begränsas – däribland de avgångsvederlag – ”gyllene fallskärmar” – som väckt vrede bland väljarna.

• Staten ska även kunna köpa in problempapper från pensionsfonder, små banker och lokala administrationer. Och finansen åläggs också att försöka förhandla fram bättre bolånevillkor för klämda låg- och mellaninkomsttagare.

De revolterande republikanska kongressföreträdarna har också fått igenom ett krav: En statlig försäkring för bostadsrelaterade värdepapper. Den ska uppmuntra finansföretag att behålla problempapper men med en försäkring mot att deras låntagare inte kan betala. Och det hela ska alltså betalas av finansföretagen själva, via försäkringspremierna.

–Väljarna vill inte att vi löser ut Wall Street. Och det vill inte vi heller. Men vad vi talar om är att förhindra att 3 miljoner jobb kan försvinna på några veckor och att hjälpa små banker och småföretag att, bokstavligen talat, hålla dörrarna öppna, säger demokratiske senatorn och förre presidentkandidaten John Kerry till Bloomberg om krisplanen som rört upp proteststormar bland de politiska gräsrötterna.