Kollegiet för svensk bolagsstyrning består av några av Sveriges mest garvade styrelseproffs och har till uppgift att utarbeta och upprätthålla riktlinjer för svenska börsbolag.

Ledamöterna utses av moderorganisationen Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, en självregleringsorganisation med finansmarknadens stora branschförbund som huvudmän.

I en debattartikel i Dagens Industri skriver i dag Kollegiet, företrätt av Nordeas ordförande Hans Dalborg och Kollegiets sekreterare Per Lekvall, att Sverige inte bör införa EU-kommissionens rekommendationer om bonusregler i svensk lag.

I stället, menar de, bör de svenska riktlinjerna skrivas in i Koden för svensk bolagsstyrning, kollegiets riktlinjer för hur svenska börsbolag ska ledas.

Den som tillfälligt bortser från ledamöternas gedigna erfarenhet från styrelsearbete kan dock konstatera att vissa av dem är en del av den svenska bonus- och ersättningskulturen. Samma kultur som givit upphov till den fråga de själva, bland annat på uppdrag av Justitiedepartementet, nu har att besvara.

De tolv ledamöterna i kollegiet hade 2007 en inkomst på strax under 60 miljoner kronor, i snitt 5 miljoner kronor per person. Året dessförinnan, 2006, deklarerade de tillsammans för en förmögenhet på knappt 125 miljoner kronor. Det kan också upprepas att ledamöterna är utsedda av ett organ där finansbranschens olika förbund är huvudmän.

E24 har tidigare rapporterat att Nordea, där Hans Dalborg är ordförande, reserverat vad som uppskattas till mer än 1,2 miljarder kronor i rörliga ersättningar enbart för årets sex första månader. Banken har dock valt att inte kommentera dessa uppgifter.

E24 har talat med Per Lekvall som understryker att Kollegiets ledamöter ska representera en bred kompetens och att det bland medlemmarna finns tunga ägarrepresentanter. Däribland Marianne Nilsson i Swedbank Roburs ledningsgrupp, samt Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius.

De båda kvinnorna har dock även de stått i bonusdebattens snålblåst. Marianne Nilsson efter att Swedbank Robur utbetalat 24 miljoner i bonus 2008 trots att en majoritet av bolagets fonder rasade i värde.

Kerstin Hessius för att ha mottagit en ”gratifikation” på 500 000 kronor, trots att rörliga ersättningar bannlysts från statliga verksamheter. Kerstin Hessius återbetalade pengarna.

Att Kollegiet förordar en ”svensk mellanväg” motiveras nu med att EU-kommissionens rekommendationer anses vara för specifika och att någon detaljerad lagstiftning inte är önskvärd.

Att riktlinjerna ska fastslås av Kollegiet, menar Per Lekvall, är i dagsläget enbart ett ”förslag” och möjligheten till regelrätt lagstiftning finns fortfarande som ett alternativ om lagstiftaren inte är nöjd med Kollegiets förslag.

Koden för svensk bolagsstyrning, reviderad 2008, rymmer dock vad som kan uppfattas som ett kryphål. Enligt principen ”följ eller förklara” tillåts svenska börsbolag avvika från Koden om agerandet samtidigt motiveras och redovisas.

Per Lekvall hävdar dock att koden genom denna princip får en självsanerande verkan. Aktiemarknaden, menar han, kan döma ut ett bolags motivering till varför koden inte efterlevs, och helt enkelt avstå från att köpa aktien.